Solen vs Jorden! En storleks jämförelse.

Solen vs Jorden.

Skenbar magnitud  

-26,72 
 

Vinkeldiameter 

32 '29 " vs 180 ° 
 

Omloppsbanas center  

Sagittarius A * vs Solen  

Största avstånd från omloppsbana centrum  

2,99 × 10 ^ 17 km 2 × 10 ^ 9 au vs 1,52097701 × 10 ^ 8 km 1.01671033 au 
 

Närmaste avstånd från omloppsbana centrum  

2,59 × 10 ^ 17 km 1,73 × 10 ^ 9 au vs 1,47098074 × 10 ^ 8 km 0.98328989 au 
 

Omloppstid  

(2,24 × 10 ^ 8-2,51 x 10 ^ 8) år vs 365,25636 dagar  

Massa 

1.988435 × 10 ^ 30 kg 332948,6 gånger jordens massa vs 5,9721986 × 10 ^ 24 kg  

Medeldensitet  

1,408 g / cm '^ 3 vs 0,2553 medelvärdet av Jordens densitet vs 5,515 g / cm '^ 3 
 

Gravitation  

273,95 m / s ^ 2 27,935 g vs 9,8 m / s ^ 2 0,999 g 
 

Flykt hastighet  

617.540 m / s 55,24 gånnger jordens, vs 11180 m / s Jordenflykthastighet 
 

Medelradie  

695500 km 109 gånger Jordens radie vs 6367,5 km 
 

Oblateness   

9 x 10 ^ -6 vs 0,0033 
 

Omloppstid   

25,05 dagar vs 23,934472 h 
 

Snedhet   

7.25 ° vs 23.45 ° 

Det var det ha det bra.

"Den mystiska stenen" på Mars.

Senen som dök upp framför Opportunity på " Murray Ridge "

Denna före - och - efter par bilder av samma fläck av marken framför NASA: s Mars Exploration Rover Opportunity dokumenterar 13 dagars mellanrum ankomsten av en ljus ontologisk sten. Rovern hade avslutat en kort manöver strax innan den andra bilden , och en av dess hjul sannolikt knackade loss en bit seten - som blev känd till " Pinnacle Island " - till denna position . stenen är ungefär 15cm i diameter.
Bilderna är från Opportunity panoramakamera( Pancam ) . Den till vänster är från 3528 : e Mars dag eller sol , av rover arbete på Mars ( December 26, 2013 ) . Den till höger , med de nyanlända stenen, är från Sol 3540 ( 8 januari, 2014 ) . En stor del av stenen är ljus-tonat , nästan vit . En del är djupt röd färg . Pinnacle Island juni har vänt upp och ned när ett hjul lossnat det ger till ovanlig omständighet för att undersöka undersidan av en sten på planeten Mars.
Platsen är på " Murray Ridge , " en del av kanten av Endeavour krater där Opportunity arbetar på mot norr sluttningar faller på rover sjätte vintern på Mars.

Detta enligt NASA.

Men man kan alltid lite på kvällstidningarna skrika ut en Mystisk sten! 

Jag väljer NASA.

ESA tar sikte på komet Comet 67P/Churyumov-Gerasimenko.

I nådens år 1993 gavs tillstånd att bygga satelliten Rosetta. Uppdraget var hörnstenen för ESA's Horizons 2000 Science Program. Efter det har vetenskapens utövare från Europa och USA med hjälp av ingenjörer tagit sin kunskap och talang och byggt en pärla av vetenskap. Ett fordon i två delar, en satellit och en laddare för detta unika uppdrag. Att ta reda allt som är möjligt att veta om en komet. En liten värd av is.

Det var tänkt att Rosettas färd skulle börja Januari 2003, Men den misslyckade uppskjutningen av Ariane raketen under December 2002 hade effekten att uppskjutningen blev först Mars 2004. Uppskutingen skede från Kourou i Franska Guyana

Under en 10 årig resa som går genom asteroidbältet och ut i rymdens kalla omfamning, På ett avstånd av 5 AU når den sin destination kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko.

Rosetta möter upp kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko och följer den nära, När is-kärnan kommer närmare solens värme kommer den lilla landaren frigöra sig och landa på kometen. Troligtvis avslöja en hel del hemligeter för oss. Det blir första gången som vi kan få direkt information från en komet. 

Under ett år fram till slutet av 2015 kommer satelliten och kometen cirkulerat runt solen och vara på väg ut ur solsystemets inre delar.

Uppdraget är historisk för första gången kommer vi att klara av.

• Första satelliten som går i omloppsbana runt en komet.
• Första satelliten som är nära en komet när den böjar värmas upp a solen.
• Första laddningen på en komet
• Första närbilden på en komets kärna som kan gen nya insikter om kometer uppbyggnad
• På väg ut mot kometen kommer den första europeiska satellit komma nära asteroider.
• Rosetta kommer att vara den första Satseliten som kommer nära Jupiters omloppsbana med bara solceller som energikälla.

Rosetta har genomfört en lång resa. Kommer att vakna efter en 2års dvala den 20 Januari.

Detta gör mig glad en vinter kväll.

Uranus i siffror eller Solsystemets dåliga skämt i siffror

Uranus är den sjunde planeten i systemet och är ungefär 4 gånger så stor som jorden och väger ungefär 14 gånger så mycket. Planeten "ligger ner" och rullar fram. Det var 
tyskfödde brittiske astronomen William Herschel den 13 mars 1781 då han höll på att leta dubbelstjärnor i stjärnbilden Tvillingarna. Och det var den första planeten som upptäcktes med ett teleskop. döptes först till ”Georgium Sidus”. Först trodde Herschel att det var en komet, men med hjälp av den svenske astronomen Eric Prosperin som hade erfarenhet av banberäkningar konstaterade man att Uranus omloppsbana var nästan cirkelformig och den nyupptäckta himlakroppen fick planetstatus.
 Uranus har alltså sitt namn efter den grekiska himmelsguden Uranos (klassisk grekiska: Οὐρανός) – fader till Kronos och farfader till Zeus – vilket på latin blev "Ūranus"

Genomsnittliga avstånd från jorden 19,2 au eller 2.66 ljus timmar
Genomsnittligt avstånd från Solen 19.21261222 au eller 2,663107058 ljus timmar
Största avstånd från omloppsbana centrum 3.0063894 × 10 ^ 9 km eller 20.0964719 au
Närmaste avstånd från omloppsbanas centrum  2.73555503 × 10 ^ 9 km eller 18.286056 au
Semimajor axel 19.19126393 au
Semiminor axel 19.16990375 au
Excentricitet 0,047167710
Lutning 0,76986 °
Menar anomali 201 ° 3.4 '
Omloppstid 84.016846 Julian år
Skenbar riktningen prog
Momentan heliocentriska hastighet 6,5 km / s
Genomsnittliga heliocentriska hastighet 6,8 km / s

Skenbar magnitud 5,84 ( synliga för blotta ögat i mörk himmel )Vinkeldiameter 3,4689 "Ekvatorial radie 25.559 km 4,0073 gånger jorden
Polär radie 24973 km 3,9154 gånger jorden
Yta 8,1 × 10 ^ 9 km ^ 2 16 gånger jordens ytaOblateness 0,0229massa  8,6625 × 10 ^ 25 kg 14,505 gånger jordens massagenomsnittlig densitet 1,3 g / cm ^ 3 0,236 genomsnittliga Jord densitetgravitation 8,69 m / s^2 0,886 gflykt hastighet  21.290 m / s1,904 Jordens flykthastighetomloppstid 16 h ( sideriska , retrograd )sol dag 16 timmarekvatorialhastighet 2900 m / s. 6.1 gånger Jordens 
rotationsfrekvens 1,5 varv / dag ( ekvatorn , retrograd ) 
1,5 vinkelhastigheter på jordens rotation kring sin axelsnedhet 97,77 ° ( )albedo 0,51antal månar 27 ( kända )kända satelliter
Cordelia, Ophelia, Bianca, Cressidaen, Desdemona, Julia, Portia, Rosalind, Amo, Belinda, Perdita, Puck, Mab, Miranda, Ariel, Umbriel, Titania, Oberons, Francisco, Caliban, Stephano, Trinculo, Sycorax, Margaret, Prospero, Setebos, Ferdinandålder 4,5 miljarder 
årinkeldiameter 3,4689 "

Atmosfär

atmosfärstryck 1,2 bar (vid synlig mollnivå)
lägsta temperatur -224 ° C (vid 1 bar) 
medeltemperatur -211 ° C (vid 1 bar) 
maxtemperatur -197 ° C (vid 1 bar)

väte (H_2) | 85%
helium (He) | 15%

Kometen ISON

ISON (C/2012 S1) upptäcktes den 21 september 2012av amatör astronomer med relativ enkel utrustning. Vitali Nevski och Artyom Novichonok använde var ett 40cm f/3 spegelteleskop och ett automatiserat datorprogram. Magnituden var då 18,8 men upptäcktes med  CoLiTec programet.

ISON var den 28 november på ett avstånd från solen av 1,16 miljoner kilometer men senare bröts sönder av gravitations fältet. Det är troligt att kometen började sin resa från oort molnet och reste nära ett ljus år innan solen splittrade den.

Det var länge trott att kometen skulle bli mycket ljusstark och kanske till med synlig med blotta ögat. även om detta aldrig blev av så gav den data som ett flertal satelliter och observatorier samlade kommer att bearbetas under en lång tid framåt.

Men att vi nyligen upptäckte denna komet och det som hände i Ryssland under 2013 så är frågan varför inte fler observatorier sätts in för att söka efter kometer?

 

Snsb pressmedelade om Rosetta sateliten,

Detta är Snsb press meddelande.


Den 20 januari klockan elva ringer väckarklockan för den europeiska kometjägaren Rosetta. Efter snart tio års färd genom rymden är det nu dags att väcka Rosetta som börjar närma sig sitt mål, kometen Churyumov-Gerasimenko. Ombord på Rosetta finns bland annat svenska instrument som ska användas för att för första gången i detalj undersöka en komet. Det europeiska rymdorganet, ESA, håller ett pressmöte den 10 december som kan följas via internet.


Att komma riktigt nära en komet och analysera dess utseende och innehåll har länge legat högt upp på rymdforskarnas önskelista. Förutom att öka förståelsen för kometer i allmänhet, är syftet att Rosetta även ska bidra med mer information om hur vårt solsystem en gång kom till. Kanske kan det också ta experterna närmare svar på grundläggande frågor som hur allt det vatten och de biologiska byggstenar som banade väg för livet på jorden en gång kom hit.
- Det är naturligtvis vansinnigt spännande att få titta in i ett 4,5 miljarder gammalt fornminne. Här får vi chansen att studera något som legat i en frysbox sedan vårt solsystem föddes, säger Anders Eriksson, forskare vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala, som är en av dem som ska ta emot resultat från Rosetta.
Två av instrumenten är svenska och drivs av IRF i Kiruna och Uppsala. Tillsammans utgör de en rymdväderstation som kan mäta tryck, temperatur och vindhastighet i den gas som strömmar ut från kometens isiga kärna. 
- Tidigare rymdsonder har farit förbi kometer på bara några minuter. Rosetta ska gå närmare än någon kunnat göra tidigare och stannar där i mer än ett år. Vi kommer att få en helt ny bild av vad som pågår, med otroligt många fler detaljer, säger Anders Eriksson. 
Den 2 mars 2004 sköts den europeiska rymdsonden Rosetta upp från den europeiska raketbasen Kourou i Franska Guyana. I snart tio år har sonden färdats genom vårt solsystem i jakten på kometen Churyumov-Gerasimenko. I väntan på att kunna lägga sig i omloppsbana runt kometen har sonden legat i dvala i snart två och ett halvt år för att spara energi. Den 20 januari väcks Rosetta ur sitt sovläge
-Det blir ett spännande ögonblick. Före uppvaknandet finns det inget sätt att veta om farkosten ännu är vid liv. Även om det inte finns något skäl att betvivla att allt ska gå bra är det förstås lite nervöst, säger Anders Eriksson.

Sverige och Kanada samarbetar i rymden!

Rymdstyrelsen (snsb) och vår kanadensiska motsvarighet Canadian Space Agency (CSA) undertecknade den 5 december ett samarbetsavtal (MoU). Detta är ett steg att dom kan samarbeta om en ny forskningssatellit ämnad för atmosfärstudier.