ESA tar sikte på komet Comet 67P/Churyumov-Gerasimenko.

I nådens år 1993 gavs tillstånd att bygga satelliten Rosetta. Uppdraget var hörnstenen för ESA's Horizons 2000 Science Program. Efter det har vetenskapens utövare från Europa och USA med hjälp av ingenjörer tagit sin kunskap och talang och byggt en pärla av vetenskap. Ett fordon i två delar, en satellit och en laddare för detta unika uppdrag. Att ta reda allt som är möjligt att veta om en komet. En liten värd av is.

Det var tänkt att Rosettas färd skulle börja Januari 2003, Men den misslyckade uppskjutningen av Ariane raketen under December 2002 hade effekten att uppskjutningen blev först Mars 2004. Uppskutingen skede från Kourou i Franska Guyana

Under en 10 årig resa som går genom asteroidbältet och ut i rymdens kalla omfamning, På ett avstånd av 5 AU når den sin destination kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko.

Rosetta möter upp kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko och följer den nära, När is-kärnan kommer närmare solens värme kommer den lilla landaren frigöra sig och landa på kometen. Troligtvis avslöja en hel del hemligeter för oss. Det blir första gången som vi kan få direkt information från en komet. 

Under ett år fram till slutet av 2015 kommer satelliten och kometen cirkulerat runt solen och vara på väg ut ur solsystemets inre delar.

Uppdraget är historisk för första gången kommer vi att klara av.

• Första satelliten som går i omloppsbana runt en komet.
• Första satelliten som är nära en komet när den böjar värmas upp a solen.
• Första laddningen på en komet
• Första närbilden på en komets kärna som kan gen nya insikter om kometer uppbyggnad
• På väg ut mot kometen kommer den första europeiska satellit komma nära asteroider.
• Rosetta kommer att vara den första Satseliten som kommer nära Jupiters omloppsbana med bara solceller som energikälla.

Rosetta har genomfört en lång resa. Kommer att vakna efter en 2års dvala den 20 Januari.

Detta gör mig glad en vinter kväll.

Uranus i siffror eller Solsystemets dåliga skämt i siffror

Uranus är den sjunde planeten i systemet och är ungefär 4 gånger så stor som jorden och väger ungefär 14 gånger så mycket. Planeten "ligger ner" och rullar fram. Det var 
tyskfödde brittiske astronomen William Herschel den 13 mars 1781 då han höll på att leta dubbelstjärnor i stjärnbilden Tvillingarna. Och det var den första planeten som upptäcktes med ett teleskop. döptes först till ”Georgium Sidus”. Först trodde Herschel att det var en komet, men med hjälp av den svenske astronomen Eric Prosperin som hade erfarenhet av banberäkningar konstaterade man att Uranus omloppsbana var nästan cirkelformig och den nyupptäckta himlakroppen fick planetstatus.
 Uranus har alltså sitt namn efter den grekiska himmelsguden Uranos (klassisk grekiska: Οὐρανός) – fader till Kronos och farfader till Zeus – vilket på latin blev "Ūranus"

Genomsnittliga avstånd från jorden 19,2 au eller 2.66 ljus timmar
Genomsnittligt avstånd från Solen 19.21261222 au eller 2,663107058 ljus timmar
Största avstånd från omloppsbana centrum 3.0063894 × 10 ^ 9 km eller 20.0964719 au
Närmaste avstånd från omloppsbanas centrum  2.73555503 × 10 ^ 9 km eller 18.286056 au
Semimajor axel 19.19126393 au
Semiminor axel 19.16990375 au
Excentricitet 0,047167710
Lutning 0,76986 °
Menar anomali 201 ° 3.4 '
Omloppstid 84.016846 Julian år
Skenbar riktningen prog
Momentan heliocentriska hastighet 6,5 km / s
Genomsnittliga heliocentriska hastighet 6,8 km / s

Skenbar magnitud 5,84 ( synliga för blotta ögat i mörk himmel )Vinkeldiameter 3,4689 "Ekvatorial radie 25.559 km 4,0073 gånger jorden
Polär radie 24973 km 3,9154 gånger jorden
Yta 8,1 × 10 ^ 9 km ^ 2 16 gånger jordens ytaOblateness 0,0229massa  8,6625 × 10 ^ 25 kg 14,505 gånger jordens massagenomsnittlig densitet 1,3 g / cm ^ 3 0,236 genomsnittliga Jord densitetgravitation 8,69 m / s^2 0,886 gflykt hastighet  21.290 m / s1,904 Jordens flykthastighetomloppstid 16 h ( sideriska , retrograd )sol dag 16 timmarekvatorialhastighet 2900 m / s. 6.1 gånger Jordens 
rotationsfrekvens 1,5 varv / dag ( ekvatorn , retrograd ) 
1,5 vinkelhastigheter på jordens rotation kring sin axelsnedhet 97,77 ° ( )albedo 0,51antal månar 27 ( kända )kända satelliter
Cordelia, Ophelia, Bianca, Cressidaen, Desdemona, Julia, Portia, Rosalind, Amo, Belinda, Perdita, Puck, Mab, Miranda, Ariel, Umbriel, Titania, Oberons, Francisco, Caliban, Stephano, Trinculo, Sycorax, Margaret, Prospero, Setebos, Ferdinandålder 4,5 miljarder 
årinkeldiameter 3,4689 "

Atmosfär

atmosfärstryck 1,2 bar (vid synlig mollnivå)
lägsta temperatur -224 ° C (vid 1 bar) 
medeltemperatur -211 ° C (vid 1 bar) 
maxtemperatur -197 ° C (vid 1 bar)

väte (H_2) | 85%
helium (He) | 15%

Kometen ISON

ISON (C/2012 S1) upptäcktes den 21 september 2012av amatör astronomer med relativ enkel utrustning. Vitali Nevski och Artyom Novichonok använde var ett 40cm f/3 spegelteleskop och ett automatiserat datorprogram. Magnituden var då 18,8 men upptäcktes med  CoLiTec programet.

ISON var den 28 november på ett avstånd från solen av 1,16 miljoner kilometer men senare bröts sönder av gravitations fältet. Det är troligt att kometen började sin resa från oort molnet och reste nära ett ljus år innan solen splittrade den.

Det var länge trott att kometen skulle bli mycket ljusstark och kanske till med synlig med blotta ögat. även om detta aldrig blev av så gav den data som ett flertal satelliter och observatorier samlade kommer att bearbetas under en lång tid framåt.

Men att vi nyligen upptäckte denna komet och det som hände i Ryssland under 2013 så är frågan varför inte fler observatorier sätts in för att söka efter kometer?

 

Snsb pressmedelade om Rosetta sateliten,

Detta är Snsb press meddelande.


Den 20 januari klockan elva ringer väckarklockan för den europeiska kometjägaren Rosetta. Efter snart tio års färd genom rymden är det nu dags att väcka Rosetta som börjar närma sig sitt mål, kometen Churyumov-Gerasimenko. Ombord på Rosetta finns bland annat svenska instrument som ska användas för att för första gången i detalj undersöka en komet. Det europeiska rymdorganet, ESA, håller ett pressmöte den 10 december som kan följas via internet.


Att komma riktigt nära en komet och analysera dess utseende och innehåll har länge legat högt upp på rymdforskarnas önskelista. Förutom att öka förståelsen för kometer i allmänhet, är syftet att Rosetta även ska bidra med mer information om hur vårt solsystem en gång kom till. Kanske kan det också ta experterna närmare svar på grundläggande frågor som hur allt det vatten och de biologiska byggstenar som banade väg för livet på jorden en gång kom hit.
- Det är naturligtvis vansinnigt spännande att få titta in i ett 4,5 miljarder gammalt fornminne. Här får vi chansen att studera något som legat i en frysbox sedan vårt solsystem föddes, säger Anders Eriksson, forskare vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala, som är en av dem som ska ta emot resultat från Rosetta.
Två av instrumenten är svenska och drivs av IRF i Kiruna och Uppsala. Tillsammans utgör de en rymdväderstation som kan mäta tryck, temperatur och vindhastighet i den gas som strömmar ut från kometens isiga kärna. 
- Tidigare rymdsonder har farit förbi kometer på bara några minuter. Rosetta ska gå närmare än någon kunnat göra tidigare och stannar där i mer än ett år. Vi kommer att få en helt ny bild av vad som pågår, med otroligt många fler detaljer, säger Anders Eriksson. 
Den 2 mars 2004 sköts den europeiska rymdsonden Rosetta upp från den europeiska raketbasen Kourou i Franska Guyana. I snart tio år har sonden färdats genom vårt solsystem i jakten på kometen Churyumov-Gerasimenko. I väntan på att kunna lägga sig i omloppsbana runt kometen har sonden legat i dvala i snart två och ett halvt år för att spara energi. Den 20 januari väcks Rosetta ur sitt sovläge
-Det blir ett spännande ögonblick. Före uppvaknandet finns det inget sätt att veta om farkosten ännu är vid liv. Även om det inte finns något skäl att betvivla att allt ska gå bra är det förstås lite nervöst, säger Anders Eriksson.

Sverige och Kanada samarbetar i rymden!

Rymdstyrelsen (snsb) och vår kanadensiska motsvarighet Canadian Space Agency (CSA) undertecknade den 5 december ett samarbetsavtal (MoU). Detta är ett steg att dom kan samarbeta om en ny forskningssatellit ämnad för atmosfärstudier.

En dråplig bild.

I mitten av November fotade jag månen med mitt teleskop. Och bilden blev lyckad med en fin skärpa och kontrast. detaljer av månens kratrar var klara och man kunde se berg och dalar. Ja g var så nöjd med bilden att jag skickade en kopia till Västervikstidningen som publicerade den under läsarnas bilder. De skrev att det var en imponerande detalj rikedom i bilden! Och detta gör ju en glad! Men bilden dom tryckte var löjligt liten! Det gick knappt att se en krater! Så för att visa er min bild så kommer den här i ett litet format så också ni får dela Västervikstidningens läsares frustration.

Hoppas att ni gillar bilden.

Thomas Tranåker.

Saturnus, torr fakta.

Saturnus har kallats för härskaren över ringarna eller planeten med öron. Saturnus har varit känd sedan antiken och har blivit tilldelad en speciell plats bland astronomer och allmänheten. Vilket barn har inte ritat en planet med ringar? Ringarna som är så breda och otroligt tunna. På vissa ställen bara 3m! Men nu kommer lite fakta!

 

Genomsnittliga avstånd från jorden  9,58 au 1.33 ljusa timmar
Genomsnittligt avstånd från solen  9.551053 au 1.3238948 ljusa timmar
Största avstånd från omloppsbana centrum  1.503983 × 10 ^ 9 km 10,05351 au
Närmaste avstånd från omloppsbana centrum  1.349467 × 10 ^ 9 km 9.020632 au
Semimajor axel  9.53707032 au
Semiminor axel  9.5230773 au
Excentricitet  0.0541506
Lutning  2,48446 °
Menar anomali  127 ° 57,78 '
Omloppstid  29.447498 år
Skenbar riktningen  prog
Momentana heliocentric hastighet  9,286 km / s
Medel heliocentric hastighet  9,64 km / s

 

Skenbar magnitud  0,404 ( väl synlig för blotta ögat )Vinkeldiameter 15,041 "Ekvatorial radie  60.268 km 9,4492 a_ ( + )Polär radie | 54364 km 8,5235 a_ ( + )Yta | 4,3 × 10 ^ 10 km ^ 2 84 ytareor av jordenOblateness | 0,098Massa | 5,685 × 10 ^ 26 kg, 95,191 gånger jordenMedeldensitet | 0,7 g / cm ' ^ 3 0,13 medelvärdet på jordens densitetGravitation | 8,96 m / s ^ 2 0,914 gFlykt hastighet | 35490 m / s 3,174 JordflykthastigheterOmloppstid | 10.5 h ( sideriska ) Sol dag | 10,5 timEkvatorialhastighet| 10020 m / s 21,54 Jordens ekvatorial varvtalRotationsfrekvens | 2.286 varv / dag ( ekvatorn ) 2,279 vinkelhastigheter på jordens rotation kring sin axelSnedhet 26,73 ° ( )Albedo 0,47Antal månar  61 ( kända )Kända satelliter 
Tarqeq, Pan, Daphnis, Atlas, Prometheus, Pandora, Epimetheus, Janus, Aegaeon, Mimas, Methone, Anthe, Pallene, Enceladus, Tethys, Calypso, Telesto, Polydeuces, Dione, Helene, Rhea, Titan, Hyperion, Iapetus, Kiviuq, Ijiraq, Phoebe, Paaliaq, Skathi, Albiorix, S/2007 S2, Bebhionn, Erriapo, Siarnaq, Skoll, Tarvos, Greip, S/2004 S13, Hyrrokkin, Mundilfari, S/2006 S1, Jarnsaxa, Narvi, Bergelmer, S/2004 S17, Suttungr, Hati, S/2004 S12, Bestla, Farbauti, Thrymr, S/2007 S3, Aegir,  S/2004 S7, S/2006 S3, Kari, Fenrir, Surtur, Ymer, Loge och Fornjot. 
Ålder 4,5 miljarder år


Atmosfärstryck 0,4 bar (vid synlig molnnivå) 
Medeltemperatur -139 ° C (vid 1 bar)
Väte (H_2) 94% 
Helium (He) 6%
Höger uppstigning 15 ^ h 14 ^ m 3 ^ s
Deklination -15 ° 44 '52 "
Höjd -44 ° 40 '(under horisonten)
Azimut 31 ° 18 '(NNE)
Nästa uppgång 04:32 CET | måndag, 30 december, 2013
Nästa nergång 01:09 CET | måndag, 30 december, 2013 
Konstellation Vågen
4 ^ h 43 ^ m 30,52 ^ s