En fantastisk sak händer just nu, Tusentals personer samlas för att se vem som är bäst på olika saker. Många nationer satsar otroliga pengar på att just deras personer ska prestera bäst. Vem är då bäst på detta? det vet man bara efteråt. Innan har alla vunnit eller förlorat efter vi har observerat resultatet så vet vi utfallet, fram till dess gäller osäkerhet. Sedan har vi pengarna. Alla dessa pengar. Vad kostade arenorna? Vad kostar logistiken? Alla stora och små saker. Enorma pengar är jag säker på.Och pengarna kommer från åskådarna i olika former. Och många är beredd att betala priset. Men var för inte denna massiva finansiering av vetenskap och utbildning. Jag har aldrig hört någon protestera på dom olympiska kostnaderna som dom kan klaga på en vetenskaplig anläggning. Inte heller har jag hört en kyrkan klaga på spelen trots dess hedniska bakgrund. Men kyrkan har klagat på vetenskapen. Antar att folks idéer är viktigare att kontrollera än deras 100m lopp.
Vad skulle en nation som England göra med dessa pengar annars? Jag har hört en siffra på 33miljader brittiska pund. Det är USD $51.94 miljader (US dollars) eller
EUR euro42.21miljader eller 357.1 miljarder SKR. Det är 533£ per capita i Storbritannien eller 5754skr per capita i Storbritannien. Om vi i Sverige skulle satsa samma mängd pengar skulle det bli 38338skr per capita, Det är för mycket pengar för mig. Men om räknar på dom åren sedan dom började med detta skulle det kanske inte bli så farligt. om dom började för 4år sedan. då skulle det bli 9584,5skr per år eller 798,70skr per månad. Är det inte så att våra politiker drog ner våra skatt med 1000skr per månad i detta land? Kunde vi inte ha använt dom till utbildning och pensioner i stället. Vi behöver mer utbildning i landet inte mer plast saker från Kina. Jag tror att utbildning är viktigare än fotbollsproffs. Väljer hellre En ingenjör framför en fotbolls spelare. En läkare framför en fri idrottare. Men ofta satsas många utav våra gemensamma pengar på idrotts arenor, som i mina trakter ofta är tomma.
Tänk på tanken om man varje månad hade 20000skr extra i varje klass att göra något vetenskapligt kul. som att testa ur makor faller, eller ett teleskop eller en studieresa till något intressant. Detta är något som är möjligt. Bara vi slutar vara så kortsynta och vetenskapligt fientliga. Vi får otroligt få ingenjörer av fotbolls proffs, och få tennis proffs blir läkare. Det skulle vara roligt med en värd Där NIKE skulle bygga fanatiska teleskop(just do it). och Adidas var kända för sin utbildnings verksamhet av arbetslösa. Tänk er ett Mikroskop av Ferrari. Om vetenskapliga saker skulle vara lika heta som sport saker skulle det inte vara så omöjligt.
Allt gott med er
-Thomas Tranåker.
söndag 29 juli 2012
lördag 28 juli 2012
Mer om månen
Lunar Lander kommer att beröra nere vid månens sydpol. Det finns flera skäl att välja att landa på den här platsen.
Sydpolen har identifierats som en möjlig framtida plats för en människa utpost och polerna är de nya gränser för lunar prospektering uppdrag.
Tidigare uppdrag, som NASA: s Apollo och inspektören eller den sovjetiska Luna, landade nära ekvatorn, inte längre än 40 ° latitud. Terrängen i närheten av ekvatorn i allmänhet plattare i jämförelse med den oländiga månlandskap i söder polarområdet. Lunar Lander måste navigera sig förbi höga berg och djupa kratrar att nå sitt landningsplats.
Polarområdena har observerats av rymdfarkoster som ESA: s SMART-1, Indiens Chandrayaan och Japans Kaguya. NASA: s Lunar Reconnaissance Orbiter fortfarande flyger över Sydpolen regionen på en höjd av endast 30 km, samla en mängd data. Denna information kommer att användas för att förbereda Lunar Lander uppdrag och förstå lunar miljön.
"Power of the Sun" solens kraft
Lunar Lander bygger uteslutande på solenergi för att driva sina instrument, så maximera sin exponering till solen är avgörande. Till skillnad från jorden, som sätter på sin axel per 24 timmar, tar månen ungefär 30 dagar att göra en fullständig rotation. Detta innebär att dagar och nätter på månen senaste två veckorna.
Lunar Lander
Precis som vid jordens poler, månens polarområdena upplever långa perioder av solljus. The Sun är fortfarande mycket nära horisonten under hela året, så det är viktigt för Lunar Lander att röra ner på högt belägna platser som en krater överkant. På så sätt kommer båten inte att avskuren från solenergi och kommunikation med jorden av den omgivande terrängen.
Dessa fläckar av högre mark tenderar att vara liten, så Lunar Lander måste landa mycket noggrant. Under landningen, kommer fordonet att hålla ett vakande öga på alla skuggor som kan blockera solenergi generation, liksom faror, såsom branta sluttningar eller stora stenblock som skulle kunna äventyra delstaterna det kommer till vila.
Vetenskap och prospektering i samarbete
Förutom att vara en viktig plats för framtida utforskning, erbjuder Sydpolen möjligheter för vetenskap och utforskning.
Nya kretsande uppdrag har visat att polerna kan innehålla vatten och man tror att solvinden partiklar fastnar där. Vatten-och flyktiga kemikalier som håller information om historia och kemi av den inre solsystemet och kan även tillhandahålla resurser för framtida prospektering.
Mätningar som gjorts av Lunar Lander på ytan kommer att bekräfta mätningar från omloppsbanan.
Den komplexa samspelet mellan strålning, belysning, plasma och damm fann vid polerna kommer att tillåta Lunar Lander att arbeta som ett laboratorium för damm plasmafysik, som ger insikt i grundläggande processer på alla himlakroppar som månen, Merkurius och asteroider. Förstå den dammiga miljön och dess effekter är viktigt för framtida utforskning uppdrag.
Sydpolen ligger i kanten av Aitken bassängen, den största effekten bassängen i solsystemet. Ytan här är gjord av material från djupt inne i månens skorpa och mantel. Sondering dessa material skulle kunna ge insikter i planeternas uppkomst och avslöja dess potential för användning som en resurs för framtida uppdrag.
Taget och översatt fårn ESA.int
-Thomas Tranåker
NuSTAR Uppdraget.
NASA:
s Nuclear Spectroscopic Telescope Array (Nustar) passerat sin
Post-Launch Assessment Review på JPL den här veckan, jämnade vägen för
uppdraget att gå in i sin vetenskap driftsfasen i nästa månad. Nustar
är för närvarande i slutfasen av "Fas C / D," eller konstruktions-och
utvecklingsfasen, som inkluderade att bygga och testa flygningen
hårdvaran, starta och tidiga verksamhet (t.ex. rymdfarkoster kassan,
mast driftsättning, instrument driftsättning och kalibreringar). I
augusti kommer Nustar ange "Fas E" eller den operativa fasen, vilket
innebär att det främst kommer att samla vetenskapliga data.
Eftersom få sina första ljus bilder av den Galaktiska svarta hålet Cygnus X-1 den 28 juni, har Nustar observerat ljusa röntgenkällor över himlen som en del av instrumentet driftsättning. Förra veckan deltog uppdrag i ett stort internationellt cross-kalibrering kampanj där Nustar och NASA: s Chandra och Swift teleskop, tillsammans med INTEGRAL, Suzaku och XMM-Newton, observerade kvasaren 3C 273 i samförstånd. Quasar 3C 273, en mycket ljusstark med hög energikälla på ett avstånd av 2,4 miljarder ljusår, är den första kvasaren någonsin att identifiera och är optiskt ljusstarkaste kvasaren på himlen. De samordnade observationer av denna ljusa, rörlig källa kommer att X-ray satelliter för att noggrant mäta deras relativa känslighet och att genomföra vetenskapliga undersökningar med gemensamma datamängder.
Ett exempel på en gemensam vetenskaplig observation ägde rum mellan 21 juli och 24. Nustar observerade supermassivt svart hål som finns i centrum av vår egen galax, Vintergatan som en del av en stor, flera våglängder kampanj. Detta supermassivt svart hål, vår närmaste exempel är känd som Sagittarius A * och väger cirka 4 miljoner gånger så mycket som solen. Nustar uppnå hög energi X-ray data om Skytten A *, kompletterar samordnas IR-bilder som erhållits med Keck teleskop, låg energi X-ray data som erhållits med Chandra och mycket hög energi gamma-ray data som erhållits med High-Energy stereoskopisk System (HESS). Dessa data kommer att övervaka flimrande Skyttens A * som växer med accreting frågan och därmed lära astronomer om extrema miljöer runt svarta hål och fysiken i svart hål tillväxt.
Snart kommer Nustar börjar sin jakt efter gömda svarta hål i vår galax och bortom. För mer information, besök http://www.nasa.gov/nustar och http://www.nustar.caltech.edu/.
Översatt och taget från NASA.gov
-Thomas Tranåker
 |
| Konstnärens uppfattning av Nustar i omloppsbana. Nustar har en 10-m masten, som vecklas ut efter uppskjutning för att separera de optiska modulerna, till höger) från detektorerna i fokalplanet (vänster). Rymdfarkosten, som styr Nustar s Pointings och solpaneler är med fokalplanet. Nustar har två identiska optiska moduler för att öka känsligheten. Bakgrunden är en bild av den Galaktiska centrum erhållits med Chandra X-ray Observatory. Image Credit: NASA / JPL-Caltech |
Eftersom få sina första ljus bilder av den Galaktiska svarta hålet Cygnus X-1 den 28 juni, har Nustar observerat ljusa röntgenkällor över himlen som en del av instrumentet driftsättning. Förra veckan deltog uppdrag i ett stort internationellt cross-kalibrering kampanj där Nustar och NASA: s Chandra och Swift teleskop, tillsammans med INTEGRAL, Suzaku och XMM-Newton, observerade kvasaren 3C 273 i samförstånd. Quasar 3C 273, en mycket ljusstark med hög energikälla på ett avstånd av 2,4 miljarder ljusår, är den första kvasaren någonsin att identifiera och är optiskt ljusstarkaste kvasaren på himlen. De samordnade observationer av denna ljusa, rörlig källa kommer att X-ray satelliter för att noggrant mäta deras relativa känslighet och att genomföra vetenskapliga undersökningar med gemensamma datamängder.
Ett exempel på en gemensam vetenskaplig observation ägde rum mellan 21 juli och 24. Nustar observerade supermassivt svart hål som finns i centrum av vår egen galax, Vintergatan som en del av en stor, flera våglängder kampanj. Detta supermassivt svart hål, vår närmaste exempel är känd som Sagittarius A * och väger cirka 4 miljoner gånger så mycket som solen. Nustar uppnå hög energi X-ray data om Skytten A *, kompletterar samordnas IR-bilder som erhållits med Keck teleskop, låg energi X-ray data som erhållits med Chandra och mycket hög energi gamma-ray data som erhållits med High-Energy stereoskopisk System (HESS). Dessa data kommer att övervaka flimrande Skyttens A * som växer med accreting frågan och därmed lära astronomer om extrema miljöer runt svarta hål och fysiken i svart hål tillväxt.
Snart kommer Nustar börjar sin jakt efter gömda svarta hål i vår galax och bortom. För mer information, besök http://www.nasa.gov/nustar och http://www.nustar.caltech.edu/.
Översatt och taget från NASA.gov
-Thomas Tranåker
fredag 27 juli 2012
Varför astronomi.
I dag ställer jag frågan. Varför håller vi på med Astronomi? Säg det. Vad ska vi göra med denna kunskap? Vad kan vi göra med kunskapen. Ofta får jag frågan varför intresserar du dig inom astronomin. Eller vem bry bry sig om planeten Mars eller Jupiter. Varför letar vi efter planeter runt andra stjärnor? Helt enkelt Varför.
Jag brukar inte svara dom frågorna, För jag tycker att dom är fel ställda. Om någon ställer frågan Varför forskar vi om solen. Så har dom redan satt sitt hjärta att det är onödigt att forska om solen. Vad kan vinna på att forska om solen är en bättre fråga. Då kan man säga att man kan bättre förstå den miljö vi lever i, att vi bättre kan skydda samhället vi lever i, eller att vi bättre kan förstå fusions processer. Vi måste titta på solen för att skydda vårat samhälle när en sol storm träffar satelliter och stör GPS systemet och elnätet blir överbelastat. Strömavbrott har blivit resultatet av solstormar. GPS är mer och mer använt i samhället, från att hålla reda på hundar till att hålla flygplan på rätt kurs. Så att antyda att inte forska om solen är rätt väg att gå visar man ur lite av samhället man förstår.
Det finns dom som letar efter vatten på månen och troligt har man funnit det i närheten av månens sydpol. Ja ha vad ska vi med det till frågar många. Som minuterna senare frågar om jag tror på liv på mars. Jag tänker så här, Om vi ska till mars så måste vi först öva, öva på marken hemma på jorden, sedan måste vi öva på månen så vi har relativt kort väg hem om något inte går som vi tänkte. Kan vara bra att veta hur man löser alla problem innan vi åker till mars. Hur ska vi göra på mars, hur mycket vatten behöver vi, hur mycket bränsle, mat, besättning och moral simulerade material. Om vi inte kan klara 2 månader på månen, hur ska vi då klara resan till mars och tiden där?
Saker vi kommer på i dag kan ha liten eller ingen nytta idag, Men vad vet du om morgondagen eller 100år framåt, Vi vet att solen går upp och tack vare att vi har undersök saken vet vi att det inte är en vagn som dras fram över himmelen. Även om många fortfarande tycker att det är en bra tanke att det är en vagn som drar fram solen över en platt jord som är den absoluta centrum av allt. Dom kan man inte skratta åt, man måste förstå och respektera andras tro. Vilket är bra och gott, men respekt ska visas av alla även om man tror något annat. Och vetenskap är ingen demokrati.
Ha en bra helg.
Thomas Tranåker.
Jag brukar inte svara dom frågorna, För jag tycker att dom är fel ställda. Om någon ställer frågan Varför forskar vi om solen. Så har dom redan satt sitt hjärta att det är onödigt att forska om solen. Vad kan vinna på att forska om solen är en bättre fråga. Då kan man säga att man kan bättre förstå den miljö vi lever i, att vi bättre kan skydda samhället vi lever i, eller att vi bättre kan förstå fusions processer. Vi måste titta på solen för att skydda vårat samhälle när en sol storm träffar satelliter och stör GPS systemet och elnätet blir överbelastat. Strömavbrott har blivit resultatet av solstormar. GPS är mer och mer använt i samhället, från att hålla reda på hundar till att hålla flygplan på rätt kurs. Så att antyda att inte forska om solen är rätt väg att gå visar man ur lite av samhället man förstår.
Det finns dom som letar efter vatten på månen och troligt har man funnit det i närheten av månens sydpol. Ja ha vad ska vi med det till frågar många. Som minuterna senare frågar om jag tror på liv på mars. Jag tänker så här, Om vi ska till mars så måste vi först öva, öva på marken hemma på jorden, sedan måste vi öva på månen så vi har relativt kort väg hem om något inte går som vi tänkte. Kan vara bra att veta hur man löser alla problem innan vi åker till mars. Hur ska vi göra på mars, hur mycket vatten behöver vi, hur mycket bränsle, mat, besättning och moral simulerade material. Om vi inte kan klara 2 månader på månen, hur ska vi då klara resan till mars och tiden där?
Saker vi kommer på i dag kan ha liten eller ingen nytta idag, Men vad vet du om morgondagen eller 100år framåt, Vi vet att solen går upp och tack vare att vi har undersök saken vet vi att det inte är en vagn som dras fram över himmelen. Även om många fortfarande tycker att det är en bra tanke att det är en vagn som drar fram solen över en platt jord som är den absoluta centrum av allt. Dom kan man inte skratta åt, man måste förstå och respektera andras tro. Vilket är bra och gott, men respekt ska visas av alla även om man tror något annat. Och vetenskap är ingen demokrati.
Ha en bra helg.
Thomas Tranåker.
torsdag 26 juli 2012
Grönlands isen.
 |
| Omfattning av ytan smälter över Grönlands inlandsis den 8 juli (vänster) och i juli 12 (höger). Mätningar från tre satelliter visar att den 8 juli, hade cirka 40 procent av inlandsisen genomgått upptining vid eller nära ytan. På bara några dagar hade smält accelererat dramatiskt och uppskattningsvis 97 procent av inlandsisen ytan hade tinat i juli 12. I bilden är de områden som klassificerats som "troligt smälta" (ljusrosa) motsvarar de platser där minst en satellit upptäcks ytsmältning. De områden som klassificerats som "smälta" (mörkrosa) motsvarar platser där två eller tre satelliter upptäckts ytsmältning. Satelliterna mäter olika fysikaliska egenskaper vid olika skalor och passerar över Grönland vid olika tidpunkter. Som helhet ger de en bild av en extrem smälta händelse om vilken forskarna är mycket säker. Credit: Nicolo E. DiGirolamo, SSAI / NASA GSFC, och Jesse Allen, NASA Earth Observatory |
I genomsnitt sommaren smälter ungefär hälften av ytan av Grönlands istäcke naturligt. Vid höga höjder, refreezes mesta av att smältvatten snabbt på plats. Nära kusten, är en del av smältvatten kvar av inlandsisen och resten förlorade mot havet. Men i år omfattningen av is smälter vid eller nära ytan hoppade dramatiskt. Enligt satellitdata, uppskattningsvis 97 procent av inlandsisen ytan tinas någon gång i mitten av juli.
Forskare har ännu inte bestämt om detta omfattande smälta händelsen kommer att påverka den totala volymen av is förluster i sommar och bidra till höjning av havsnivån.
"Den grönländska inlandsisen är ett stort område med en varierad historia av förändring. Denna händelse i kombination med andra naturliga men ovanliga fenomen, till exempel stora kalvningen händelsen förra veckan på Petermann Glacier är en del av en komplex historia", säger Tom Wagner , NASA: s kryosfären programchef i Washington. "Satellit observationer hjälper oss att förstå hur händelser som dessa kan förhåller sig till varandra samt det bredare klimatsystemet."
Son Nghiem av NASA: s Jet Propulsion Laboratory i Pasadena, Kalifornien, analyserade radardata från den indiska Space Research Organisation: s (ISRO) Oceansat-2 satellit förra veckan när han märkte att de flesta av Grönland verkar ha genomgått ytsmältning den 12 juli. Nghiem sade: "Det var så märkligt att jag först ifrågasatte resultatet: var detta riktigt eller var det på grund av ett datafel?"
Nghiem samråd med Dorothy Hall vid NASA: s Goddard Space Flight Center i Greenbelt, studerar Md Hall yttemperaturen på Grönland med hjälp av moderaterna upplösning Imaging spektroradiometer (MODIS) på NASA: s Terra och Aqua satelliter. Hon bekräftade att MODIS visade ovanligt höga temperaturer och det smälta var omfattande under inlandsisen ytan.
Thomas Mote, en klimatolog vid University of Georgia, Athens, GA, och Marco Tedesco i City University of New York bekräftade också smältan ses av Oceansat-2 och MODIS med passiv Mikrovågsugn Satellit data från speciell sensor Microwave Imager / Sounder om ett US Air Force meteorologiska satellit.
Den smältande spred sig snabbt. Smälter kartor som härrör från tre satelliter visar att den 8 juli, hade cirka 40 procent av inlandsisen yta smält. I juli 12, hade 97 procent smält.
Denna extrema smälta händelsen sammanföll med en ovanligt stark rygg av varm luft, eller en värme kupol över Grönland. Åsen var en av en serie som har dominerat Grönlands vädret sedan slutet av maj. "Varje successiv ås har varit starkare än den tidigare", säger Mote. Den senaste värme kupolen började gå över Grönland den 8 juli, och sedan parkerade sig över inlandsisen ungefär tre dagar senare. I juli 16, hade börjat försvinna.
Även området runt Summit Station i centrala Grönland, som vid 3.2 km över havet är nära den högsta punkten av inlandsisen, visade tecken på smältning. Sådan uttalad smälte vid toppmötet och över inlandsisen har inte skett sedan 1889, enligt iskärnor analyseras av Kaitlin Keegan vid Dartmouth College i Hanover, NH A National Oceanic and Atmospheric Administration väderstation vid toppmötet bekräftade lufttemperaturer svävade ovanför eller i en examen att frysa i flera timmar 11-12 juli.
"Iskärnor från toppmötet visar att smältande händelser av denna typ inträffar ungefär en gång vart 150 år i genomsnitt. Med det sista som händer i 1889, är denna händelse rätt tid", säger Lora Koenig, en Goddard glaciologen och medlem av den forskning Teamet analysera satellitdata. "Men om vi fortsätter att följa smältande evenemang som detta i kommande år kommer det att vara oroande."
Nghiem konstaterande samtidigt analysera Oceansat-2-data var den typ av nytta som NASA och ISRO hade hoppats att stimulera när de undertecknade ett avtal i mars 2012 samarbeta Oceansat-2 genom att dela data.
Detta är taget och över satt från NASA.
-Thomas Tranåker
onsdag 25 juli 2012
Ny sond förberder landing på mars
Pasadena,
Kalifornien - NASA: s Mars Odyssey rymdfarkost har framgångsrikt
anpassat sin orbital plats att vara i en bättre position för att ge
snabb bekräftelse på augusti landning av Curiosity rover.
NASA: s Mars Science Laboratory rymdfarkoster bär Curiosity kan skicka begränsad information direkt till jorden som den träder Mars "atmosfär. Före landningen kommer jorden ligger under Mars horisonten från fallande rymdfarkosten perspektiv, slutar att direkt vägen för kommunikation. Odyssé kommer att bidra till att påskynda den indirekta kommunikationen.
NASA rapporterats under en 16 jul presskonferens den Odyssey, som ursprungligen planerades som ger ett nästan realtid kommunikationslänk med Nyfikenhet, hade kommit felsäkert läge den 11 juli. Denna situation skulle ha påverkat kommunikationsåtgärder, men inte Rovers landning. Utan en ompositionering manöver, skulle Odyssey har kommit över landningsområdet cirka två minuter efter Nyfikenhet landade.
En rymdfarkost propeller brännskada tisdag, 24 juli och varar ungefär sex sekunder har knuffade Odyssey ungefär sex minuter framåt i sin bana. Odyssey är nu fungerar normalt, och bekräftelse av nyfikenhet: s landning förväntas nå jorden på ca 22:31 PDT på Aug 5 (tidigt 6 augusti, EDT och Universal Time), som ursprungligen planerats.
"Information vi får indikerar att manövern är klar som planerat", säger Mars Odyssey Projektledare Gaylon McSmith av NASA: s Jet Propulsion Laboratory, Pasadena, Kalifornien "Odyssey har arbetat på Mars längre än någon annan rymdfarkost, så det är lämpligt att det har en särskild roll i att stödja den senaste ankomst. "
Två andra Mars rymdfärjor, NASA: s Mars Reconnaissance Orbiter och Europeiska rymdorganisationen: s Mars Express, som också kommer att vara i stånd att ta emot radiosändningar från Mars Science Laboratory under sin härkomst. Dock kommer de att spela in information för senare uppspelning, inte kontaktpunkter omedelbart, som bara Odyssey kan.
Odyssey anlände till Mars 2001. Förutom att genomföra sina egna vetenskapliga observationer har det fungerat som ett meddelande relä för NASA: s Ande och Opportunity Mars Rovers och Phoenix landaren på Mars yta. NASA planerar att använda Odyssey och Mars Reconnaissance Orbiter som kommunikation reläer för nyfikenhet under denna rover tvååriga prime uppdrag på Mars.
Odyssey och Mars Science Laboratory, med sin Nyfikenhet rover, förvaltas av NASA: s Science Mission Directorate i Washington med JPL, en division av California Institute of Technology i Pasadena. Curiosity byggdes på JPL.
Lockheed Martin Space Systems i Denver byggt Odyssey. JPL och Lockheed Martin samarbeta kring drift Odyssey.
Taget och översatt från Nasas hemsida.
-Thomas Tranåker
NASA: s Mars Science Laboratory rymdfarkoster bär Curiosity kan skicka begränsad information direkt till jorden som den träder Mars "atmosfär. Före landningen kommer jorden ligger under Mars horisonten från fallande rymdfarkosten perspektiv, slutar att direkt vägen för kommunikation. Odyssé kommer att bidra till att påskynda den indirekta kommunikationen.
NASA rapporterats under en 16 jul presskonferens den Odyssey, som ursprungligen planerades som ger ett nästan realtid kommunikationslänk med Nyfikenhet, hade kommit felsäkert läge den 11 juli. Denna situation skulle ha påverkat kommunikationsåtgärder, men inte Rovers landning. Utan en ompositionering manöver, skulle Odyssey har kommit över landningsområdet cirka två minuter efter Nyfikenhet landade.
En rymdfarkost propeller brännskada tisdag, 24 juli och varar ungefär sex sekunder har knuffade Odyssey ungefär sex minuter framåt i sin bana. Odyssey är nu fungerar normalt, och bekräftelse av nyfikenhet: s landning förväntas nå jorden på ca 22:31 PDT på Aug 5 (tidigt 6 augusti, EDT och Universal Time), som ursprungligen planerats.
"Information vi får indikerar att manövern är klar som planerat", säger Mars Odyssey Projektledare Gaylon McSmith av NASA: s Jet Propulsion Laboratory, Pasadena, Kalifornien "Odyssey har arbetat på Mars längre än någon annan rymdfarkost, så det är lämpligt att det har en särskild roll i att stödja den senaste ankomst. "
Två andra Mars rymdfärjor, NASA: s Mars Reconnaissance Orbiter och Europeiska rymdorganisationen: s Mars Express, som också kommer att vara i stånd att ta emot radiosändningar från Mars Science Laboratory under sin härkomst. Dock kommer de att spela in information för senare uppspelning, inte kontaktpunkter omedelbart, som bara Odyssey kan.
Odyssey anlände till Mars 2001. Förutom att genomföra sina egna vetenskapliga observationer har det fungerat som ett meddelande relä för NASA: s Ande och Opportunity Mars Rovers och Phoenix landaren på Mars yta. NASA planerar att använda Odyssey och Mars Reconnaissance Orbiter som kommunikation reläer för nyfikenhet under denna rover tvååriga prime uppdrag på Mars.
Odyssey och Mars Science Laboratory, med sin Nyfikenhet rover, förvaltas av NASA: s Science Mission Directorate i Washington med JPL, en division av California Institute of Technology i Pasadena. Curiosity byggdes på JPL.
Lockheed Martin Space Systems i Denver byggt Odyssey. JPL och Lockheed Martin samarbeta kring drift Odyssey.
Taget och översatt från Nasas hemsida.
-Thomas Tranåker
tisdag 24 juli 2012
Mars den röda planeten.
 |
| Mars. |
Mars är den fjärde planeten i vårt solsystem och den är mindre än du tror. som den sista stenplaneten i solsystemet och den enda utom jorden som vi har en möjlighet att besöka, får mars en speciell plats i vårt medvetande. Denna planet har fångat vår blick i årtusenden och dess röda färg har förknippas med blod. där av fick den namn efter krigar guden Mars. Ett antal sonder har besök mars och många försök har misslyckats. Första besöken av Nasa var Viking sonderna som Mariner och Viking. Senare besöken har varit många och tack vare det vet vi en hel del om Mars. Att landa på Mars är svårt tack var den mycket tunna atmosfären och det stora avstånden Jorden och Mars. Mars yta har många intressanta geologiska platser som den enorma Vulkanen Olympus Mons som troligen är det högsta berget i solsystemet. Med en höjd med 21171m över genomsits radien är den ca dubbet så hög som Mont Everes. Valles marineris är det berömda dal systemet i Mars med en längd över 4000km. Den röda färgen kommer från en rik mängd järn oxid på planetens yta. Mars med Jorden och Solen.
 | ||
| Mars, Jorden Och Solen i skala. |
Ok nu kommer fakta.
Genomsnittligt avstånd till Jorden 1.7AU 14.1
ljus minuter största avstånd från omlopps bana 2.4922873×10^8 km eller 1.66599116 AU
närmaste avstånd från omlopps bana 2.06644545×10^8 km 1.38133346 AU
orbital period 1.8808476 Julian år
magnituden 1,04 (väl synlig för blotta ögat)
vinkelhastigheten diametern 5,903 "
ekvatoriell radie 3397 km, 0,5326 av Jodens radie
polära radie 3375 km, 0,5292 Av Jordens radie
Volymen 1,63 × 10 ^ 20 m ^ 3, 0,2 av Jordens volymen
yta 1,4 × 10 ^ 8 km ^ 2, 0,28 ytareor av Jorden
oblateness 0,006
massa 6.4191 × 10 ^ 23 kg, 0,10745 av Jordens massa
densitet 3,94 g / cm ^ 3, 0,714 genomsnittliga Jordens densitet
gravitation 3,71 m / s ^ 2, 0,378 g
flykthastighet 5020 m / s, 0,449 Jordens flykt hastighet
omloppstiden 24.622962 timmar (siderisk)
ekvatorial hastighet 240,8 m / s, 0,5177 av Jordens varvtal
rotationsfrekvens | 0,974699957 varv / dag (ekvatoriellt)
0.97203871 vinkelhastigheter av jordens rotation kring sin axel
snedhet | 25,19 ° ()
albedo | 0,15
Antalet månar | 2
kända satelliter | Phobos | Deimos
Atmosfär
atmosfäriskt tryck 0,01 bar (vid ytan)
lägsta temperatur -87 ° C (vid ytan)
medeltemperatur -47 ° C (vid ytan)
högsta temperatur -5 ° C (vid ytan)
koldioxid (CO_2) | 0,953
kväve (N_2) | 0,027
argon (Ar) | 0,016
kolmonoxid (CO) | 0,0027
syre (O_2) | 0,0013
vatten (H_2O) | 3 x 10 ^ -4
kväveoxid (NO) | 1 x 10 ^ -4
neon (Ne) | 2,5 × 10 ^ -6
krypton (Kr) | 3 x 10 ^ -7
xenon (Xe) | 8 × 10 ^ -8
 | ||
| Dom tre vanligaste gaserna på Mars. CO_2 95%, N_2 2,7%, Ar 1,6%. |
söndag 22 juli 2012
Längder och lägdenheter
Jag kunde inte komma på riktigt vad jag skulle skriva i dag. Så jag tänkte att definiera lite längd enheter. Så jag börjar med den grund läggande enheten för oss i Europa Metern!
1 Meter (1m) =
10dm
100cm
1000mm
3.3 ns (nanosekunder)tid för ljuset att färdas 1m i vakuum
Frekvens nu av ljud vid STP från Nu = v / lambda: 340 Hz (hertz) (Under antagande av ljudhastigheten i torr luft vid 15 ° C och 1 atmosfärs tryck ~ ~ 340,3 m / s)
1 Km (kilometer)
1000m
10000dm
100000cm
tid för ljuset att färdas 1km i vakuum från t = x / c: 3.3 µs (mikrosekunder)
tiden för ljudet att resa en 1km t vid STP från t = x / v: 2,9 sekunder (Under antagande av ljudhastigheten i torr luft vid 15 ° C och 1 atmosfärs tryck ~ ~ 340,3 m / s)
1AU (1 En astronomisk enhet)
1.495978707×10^11 meter
1.495978707×10^8 km (kilometers)
8.316746397 ljus minuter
~~ 0.999999 × genomsnittligt jorden-solen avstånd ( 1.0000010178 AU )
1c sekund (ljus sekund)
299792km (kilometers)
~~ 0.43 × sol radie ( 6.955×10^8 m )
~~ 4.2 × Jupiter radie ( 7.1492×10^7 m )
~~ 5 × Saturnus radie ( 6.0268×10^7 m )
1c minut (Ljus minut)
17987547480 meter
1.799×10^7 km (kilometers)
0.1202393282 AU
~~ 26 × sol radie (6.955×10^8 m)
~~ (0.12 ~~ 1/8) × genomsnittligt jorden-solen avstånd (~~ 1 AU )
1c timme (Ljus timme)
1079252848800 meters
1.079×10^9 km (kilometers)
~~ optisk diameter av Betelgeuse (~~ 900 Gm )
~~ 7.2 × genomsnittligt jorden-solen avstånd (~~ 1 AU )
1c dag (Ljus dag)
25902068371200 meters
2.59×10^10 km (kilometers)
173.1446327 AU
24 ljus timmar
0.002738 ly (ljus år)
1c vecka (ljus vecka)
181314478598400 meters
1.813×10^11 km
1212.012429 AU
168 ljus timmar
0.01916 ly (ljus år)
1c månad (ljus månar)
787854579624000 meter
7.879×10^11 km
5266.482577 AU
730 ljus timmar
0.08328 ly (ljus år)
1ly (ljus år)
9.461×10^15 meter
9.461×10^12 km
63241.07708 AU
0.3066013938 pc (parsecs)
~~ ( 0.24 ~~ 1/4 ) × distans mellan Jorden till Proxima Centauri (~~ 4.2 ly )
1pc (parsec)
3.085677581×10^16 meter
3.085677581×10^13 km
206264.8062 AU
3.261563777 ly
~~ 0.77 × distans mellan Jorden till Proxima Centauri (~~ 4.2 ly )
Jag skrev detta för att ge en modell att kunna förstå avstånd. Jag har länge irriterat mig på att vissa inte kan förstå att ljus år är en längd enhet och inte en tidsenhet. Även om ett ljusår är otroligt långt så behövs det någon typ av definition vad det är. Hoppas att det kommer till er nytta.
Hälsningar
Thomas Tranåker
1 Meter (1m) =
10dm
100cm
1000mm
3.3 ns (nanosekunder)tid för ljuset att färdas 1m i vakuum
Frekvens nu av ljud vid STP från Nu = v / lambda: 340 Hz (hertz) (Under antagande av ljudhastigheten i torr luft vid 15 ° C och 1 atmosfärs tryck ~ ~ 340,3 m / s)
1 Km (kilometer)
1000m
10000dm
100000cm
tid för ljuset att färdas 1km i vakuum från t = x / c: 3.3 µs (mikrosekunder)
tiden för ljudet att resa en 1km t vid STP från t = x / v: 2,9 sekunder (Under antagande av ljudhastigheten i torr luft vid 15 ° C och 1 atmosfärs tryck ~ ~ 340,3 m / s)
1AU (1 En astronomisk enhet)
1.495978707×10^11 meter
1.495978707×10^8 km (kilometers)
8.316746397 ljus minuter
~~ 0.999999 × genomsnittligt jorden-solen avstånd ( 1.0000010178 AU )
1c sekund (ljus sekund)
299792km (kilometers)
~~ 0.43 × sol radie ( 6.955×10^8 m )
~~ 4.2 × Jupiter radie ( 7.1492×10^7 m )
~~ 5 × Saturnus radie ( 6.0268×10^7 m )
1c minut (Ljus minut)
17987547480 meter
1.799×10^7 km (kilometers)
0.1202393282 AU
~~ 26 × sol radie (6.955×10^8 m)
~~ (0.12 ~~ 1/8) × genomsnittligt jorden-solen avstånd (~~ 1 AU )
1c timme (Ljus timme)
1079252848800 meters
1.079×10^9 km (kilometers)
~~ optisk diameter av Betelgeuse (~~ 900 Gm )
~~ 7.2 × genomsnittligt jorden-solen avstånd (~~ 1 AU )
1c dag (Ljus dag)
25902068371200 meters
2.59×10^10 km (kilometers)
173.1446327 AU
24 ljus timmar
0.002738 ly (ljus år)
1c vecka (ljus vecka)
181314478598400 meters
1.813×10^11 km
1212.012429 AU
168 ljus timmar
0.01916 ly (ljus år)
1c månad (ljus månar)
787854579624000 meter
7.879×10^11 km
5266.482577 AU
730 ljus timmar
0.08328 ly (ljus år)
1ly (ljus år)
9.461×10^15 meter
9.461×10^12 km
63241.07708 AU
0.3066013938 pc (parsecs)
~~ ( 0.24 ~~ 1/4 ) × distans mellan Jorden till Proxima Centauri (~~ 4.2 ly )
1pc (parsec)
3.085677581×10^16 meter
3.085677581×10^13 km
206264.8062 AU
3.261563777 ly
~~ 0.77 × distans mellan Jorden till Proxima Centauri (~~ 4.2 ly )
Jag skrev detta för att ge en modell att kunna förstå avstånd. Jag har länge irriterat mig på att vissa inte kan förstå att ljus år är en längd enhet och inte en tidsenhet. Även om ett ljusår är otroligt långt så behövs det någon typ av definition vad det är. Hoppas att det kommer till er nytta.
Hälsningar
Thomas Tranåker
lördag 21 juli 2012
Hur börjar man med Astronomi?
Hur börja man? Varför börjar man? Jag började med att spendera mina vitrar i det norra delarna av Skandinavien. Vintrana var mycket kalla och mycket mörka. Så en klar stjärnhimlen hjälper, när man kan se stjärnorna med en stark klarhet och vintergatan målar ut sig som en ljus väg över himmelen. Men blev tagen. Ingen arkitektur eller konstverk kan slå storheten i tusentals stjärnor som lyser klart. Men det som verkligen tar en till en ny nivå är norr sken! detta skådespel i grön och blått över hela himmelen kan vara lite skärmande, och även om den inte låter något så tror man att den låter något. Den är så kraftigt i sitt ljus att den skulle vara ljud lös verkar omöjligt. Sen börjar man lära sig vad dom olika konstellationer heter och vad enskilda stjärnor heter. Ovanliga och smått magiska namn med rötter i arabiska, babyloniska och andra antika språk får allt att verka overkligt.
Om denna upplevelsen får en intresserad av stjärnhimmelen så kanske man blir bunden av att titta på en annan planet. Det är roligt att se en person för första gången titta i ett teleskop och se Saturnus och dess ringar. Dom ryker ofta till! Och barn har en stark reaktion så passa ditt teleskop! Att titta på månen är bra med men inte lika stark som Saturnus. Jupiter med sina band och ringar är mycket fascinerande det med. Att köpa ett teleskop för mycket pengar kan vara en bit överilat. Bättre är att kontakta en astronomisk klubb och be och få titta i deras teleskop, Jag har då aldrig bilvit nekad. Men första steget gå ut och titta och njut av skådespelet. Sedan skaffa en liten stjärnkarta som finns gratis att skriva ut från nätet. Sen kan man ta en vanlig kikare typ 7X40 och man får mycket mer av himmelen. Men försök inte med den dyra vägen först, dom som blir glada av det är dom som säljer dom till dig och sedan köper av dig. En kikare för 500kr är tillräcklig till att börja med.
Kunskapen är viktigare än utrustningen. Och har du sådan tur att du har en smart telefon så finns det många appar som förklarar vad du ser.
Ha nu en trevlig dag.
Thomas Tranåker
Om denna upplevelsen får en intresserad av stjärnhimmelen så kanske man blir bunden av att titta på en annan planet. Det är roligt att se en person för första gången titta i ett teleskop och se Saturnus och dess ringar. Dom ryker ofta till! Och barn har en stark reaktion så passa ditt teleskop! Att titta på månen är bra med men inte lika stark som Saturnus. Jupiter med sina band och ringar är mycket fascinerande det med. Att köpa ett teleskop för mycket pengar kan vara en bit överilat. Bättre är att kontakta en astronomisk klubb och be och få titta i deras teleskop, Jag har då aldrig bilvit nekad. Men första steget gå ut och titta och njut av skådespelet. Sedan skaffa en liten stjärnkarta som finns gratis att skriva ut från nätet. Sen kan man ta en vanlig kikare typ 7X40 och man får mycket mer av himmelen. Men försök inte med den dyra vägen först, dom som blir glada av det är dom som säljer dom till dig och sedan köper av dig. En kikare för 500kr är tillräcklig till att börja med.
Kunskapen är viktigare än utrustningen. Och har du sådan tur att du har en smart telefon så finns det många appar som förklarar vad du ser.
Ha nu en trevlig dag.
Thomas Tranåker
fredag 20 juli 2012
Jorden! Storlek och avstånd.
Här tar jag bara upp sådant jag kan om jorden och inte alla små detaljer. så nu kommer bara en masa fysiska uppgifter som jag tycker är svåra att få tag i. Datan gäller 20120720 kl. 12:49
aktuella avståndet från Solen 1,016 AU (8,451 ljus minuter)
genomsnittligt avstånd från Solen 1.00013973 AU (8.31790846 ljus minuter)
största avstånd från omloppsbanan solen 1.52097701 × 10 ^ 8 km eller 1.01671033 AU
närmaste avstånd från omloppsbanan solen 1.47098074 × 10 ^ 8 km 0.98328989 AU
semimajor axel 1.00000011 AU
semiminor axel 0.99986048 AU
excentricitet 0,016710220
lutning 5 × 10 ^ -5 °
Genomsnittlig anomali 195 ° 42,68 '
omloppstid 365.25636 dagar
skenbar riktning Prograde
momentan heliocentriska hastigheten 29,31 km / s
genomsnittliga heliocentriska hastigheten 29,8 km / s
vinkel diameter 180 °
ekvatoriell radie 6378,14 km
polära radie 6356,8 km
Volymen 1,083 × 10 ^ 21 m ^ 3
yta 5,1 × 10 ^ 8 km ^ 2
oblateness 0,0033
massa 5.9721986 × 10 ^ 24 kg
densitet 5.515 g / cm ^ 3
gravitation 9,8 m / s ^ 2 (0,999 g)
flykthastighet 11.180 m / s (1 Jord flykthastighet)
omloppstiden 23.934472 timmar
ekvatoriell hastighet 465.1013 m / s
rotationsfrekvens 1.0027378 varv / dag (ekvatoriellt)
snedhet 23,45 ° ()
albedo 0,367
Antalet månar 1
känd satelliter månen
atmosfäriskt tryck 1,01325 bar (vid ytan)
lägsta temperatur -89 ° C (vid ytan)
medeltemperatur 14 ° C (vid ytan)
högsta temperatur 58 ° C (vid ytan)
Land yta 149.1×10^6 km^2
Havs yta 6.47×10^7 km^2
Total yta 5.1×10^8 km^2
Atmosfär
kväve (N_2) 0,78084
syre (O_2) 0,20948
vatten (H_2O) 0,01
argon (Ar) 0,00934
koldioxid (CO_2) 3,8 × 10 ^ -4
neon (Ne) 1,818 x 10 ^ -5
helium (He) 5,24 × 10 ^ -6
metan (CH_4) 2 x 10 ^ -6
krypton (Kr) 1,14 × 10 ^ -6
väte (H_2) 5 × 10 ^ -7
kolmonoxid (CO) 2 x 10 ^ -7
xenon (Xe) 8,7 × 10 ^ -8
ammoniak (NH_3) 4 × 10 ^ -8
svavelväte (H_2S) 2 x 10 ^ -8
svaveldioxid (SO_2) 1 x 10 ^ -9
Vår plats i solsystemet
Och en bild på jorden.
Sådan här bilder är otroligt fascinerade. För alla som någonsin har funits i någon form kommer från detta lilla blåa klot. Allt annat som ryms på denna planet är fascinerande på alla sätt.
Hälsningar
Thomas Tranåker.
aktuella avståndet från Solen 1,016 AU (8,451 ljus minuter)
genomsnittligt avstånd från Solen 1.00013973 AU (8.31790846 ljus minuter)
största avstånd från omloppsbanan solen 1.52097701 × 10 ^ 8 km eller 1.01671033 AU
närmaste avstånd från omloppsbanan solen 1.47098074 × 10 ^ 8 km 0.98328989 AU
semimajor axel 1.00000011 AU
semiminor axel 0.99986048 AU
excentricitet 0,016710220
lutning 5 × 10 ^ -5 °
Genomsnittlig anomali 195 ° 42,68 '
omloppstid 365.25636 dagar
skenbar riktning Prograde
momentan heliocentriska hastigheten 29,31 km / s
genomsnittliga heliocentriska hastigheten 29,8 km / s
vinkel diameter 180 °
ekvatoriell radie 6378,14 km
polära radie 6356,8 km
Volymen 1,083 × 10 ^ 21 m ^ 3
yta 5,1 × 10 ^ 8 km ^ 2
oblateness 0,0033
massa 5.9721986 × 10 ^ 24 kg
densitet 5.515 g / cm ^ 3
gravitation 9,8 m / s ^ 2 (0,999 g)
flykthastighet 11.180 m / s (1 Jord flykthastighet)
omloppstiden 23.934472 timmar
ekvatoriell hastighet 465.1013 m / s
rotationsfrekvens 1.0027378 varv / dag (ekvatoriellt)
snedhet 23,45 ° ()
albedo 0,367
Antalet månar 1
känd satelliter månen
atmosfäriskt tryck 1,01325 bar (vid ytan)
lägsta temperatur -89 ° C (vid ytan)
medeltemperatur 14 ° C (vid ytan)
högsta temperatur 58 ° C (vid ytan)
Land yta 149.1×10^6 km^2
Havs yta 6.47×10^7 km^2
Total yta 5.1×10^8 km^2
Atmosfär
kväve (N_2) 0,78084
syre (O_2) 0,20948
vatten (H_2O) 0,01
argon (Ar) 0,00934
koldioxid (CO_2) 3,8 × 10 ^ -4
neon (Ne) 1,818 x 10 ^ -5
helium (He) 5,24 × 10 ^ -6
metan (CH_4) 2 x 10 ^ -6
krypton (Kr) 1,14 × 10 ^ -6
väte (H_2) 5 × 10 ^ -7
kolmonoxid (CO) 2 x 10 ^ -7
xenon (Xe) 8,7 × 10 ^ -8
ammoniak (NH_3) 4 × 10 ^ -8
svavelväte (H_2S) 2 x 10 ^ -8
svaveldioxid (SO_2) 1 x 10 ^ -9
Hälsningar
Thomas Tranåker.
torsdag 19 juli 2012
Homogenitet
Homogenitet
Om man påstår att universum är
homogent menar man att den är likadan överallt. Detta blir svårt
att förstå, för uppenbart är det att vi inte lever i en homogen
värd. Men det är för att vi använder oss av vår mänskliga
referens ramar. Vår planet jorden är inte homogen, det finns land,
hav, berg och annat som gör att det är en föränderlig värd. Inte
ens våra närmsta stjärnor eller galaxer upplevs som homogena. Det
är massiva kroppar med enorma mellan rum. Långt ifrån homogent.
Men för att kunna se det homogena universum måste vi ta ett helt
annat perspektiv. Man har kartlagt 1 miljon galaxer på dess avstånd
och resultatet blev att dem är ungefär likafördelade över ett
givet område. Sökningen gav också ett resultat att universum är
likformat, homogent på ett avstånd på 200miljoner ljusår eller
mer. Detta är svårt att få grepp om. Vi är ju så vana att sen
vår planet och vår sol, vår galax och även dem är obegripligt
stora. Men på detta avstånd av 200miljoner ljusår eller mer blir
universum till en dimma åt alla håll. En dimma av galaxer utan
klumpar eller hålrum eller slut. Detta är en sann bild av vårt
universum, inget upp eller ner och ingen central punkt. Men ljuset
hastighet begränsar oss hur vi upplever universum. Och begränsningen
gör att vi aldrig kommer att se universum som det är nu. Utan vi
blir tvungna att se bakåt i tiden som universum var då när ljuset
började sin resa mot oss och inte hur det är nu där ljuset kommer
ifrån.
Så vi lär oss att universum är
fläckvis och klumpformig på distanser på mindre än 200 miljoner
ljusår och jämn och homogen på distanser över 200 miljoner
ljusår.
Detta gränsskick är väldigt viktigt.
Isotropin och homogenitet bildar gemensamt den kosmologiska
principen. Att universum ser likadant ut från alla håll på en
statistisk nivå. Detta ger en jämlik i världsbild. Om alla platser
är lika till alla andra platser. Detta utgör den Koperniska
världsbilden. Det var Kopernikus som först berövade Jorden sin
speciella plats i universum. Jorden upphörde att vara universums nav
och har enda sen dess flyttat längre ifrån den tiga centrala
platsen universum. På 1920 talet upphörde vi att vara centrum av
vintergatan och att vintergatan upphörde att vara en speciell plats
i universum. Med den post koperianska världsordningen lär oss att
vår plats inte är speciell och inget annat är det heller.
Med denna vetskap får man två frågor.
Var är slutet på detta universum och
var är dess centrum?
Men när man har ett ekvivalent
universum där ingen plats är speciell kan mani inte ha ett slut.
Ingen plats där man har den sista galaxen är, för det skulle göra
den platsen speciell plats. Med en första blick att få ett sådant
universum är att göra den oändlig. Men den kan ha en annan
egenskap, universum kan vara en spatial kurva. Det är som ett klot
beklädd med piggar med lika dan över allt. Den är isotropisk eller
homogen, du kan förflytta dig oändliga sträckor på kortet och
inget förändrar sig allt ser likadant ut överallt. Det blir en
oändlig sträcka på en begränsad yta. Och inget på klotets yta är
en central punkt. Och om klotet expanderar så blir det ingen
skillnad utom att piggarna kommer längre ifrån varandra och
fortfarande utan en central punkt.
Den Perfekta Kosmologiska Principen
Den Perfekta Kosmologiska Principen kom
med tiden. Då skulle inte bara universum se lika dan ut överallt
från alla punkter utan ha sett lika dan ut i alla tider. Det gav oss
den Stabila Stadiet Teorin. Teorin som mot sa Big Bang teorin för au
ingen förändring har du ett oändligt gammalt universum. Har man
ingen början kan man inte ha ett Big Bang. Expansionen av universum
i Stabila Stadiet skulle ha fyllts ut av material som skulle ha upp
stått i mellanrummet efter expansionen för att kunna bi behålla
Stabila Stadiet. Detta går att testa. Om det skulle varit så att
Stabila Stadiet var valid. Skulle vi när vi tittar djupt i universum
se lika gamla galaxer som vi ser nära oss. Ingen förändring. Men
om vi ser en förändring när vi tittar djup i universum ser det
annorlunda ut. Om vi har förändring så faller Stabila Stadiet
teorin.
I början av 1950 talet var det enda
som var starkt nog att se tillbaka i tiden så långt som krävdes
var radio teleskopen. Men de galaxer man fann var för svaga för att
kunna mäta avståndet till. Så man fik gå efter signalens styrka
och om stabiliteten i universum skulle finnas så skulle ett värde
mellan ljuspunkter/ljusstyrka ge ett värde av -3/2
Men det man fann var att det var för många källor med låg ljus
styrka, en för hög densitet bland de ljussvaga objekten. Kvoten
-3/2 stämde inte. Det visade sig att universum
var tätade än var den är i dag. Och om man har förändringar så
lever vi inte i ett stabilt universum. Den Perfekta Kosmologiska
Principen är mer av en estetisk tilltalade tanke än något som har
uppkommit genom observationer. I dag har vi överväldiga bevis för
att den inte stämmer. Utan att det finns en Evolution.
Fördelningen av material i universum
verka vara djupt symmetrisk, den är isotopisk och homogen i den
större skalan. Den Perfekta Kosmologiska Principen lär oss att inte
blanda in estetik eller gissningar när det gäller naturliga
fenomen.
onsdag 18 juli 2012
En planet mindre än jorden funnen!
NASA: s Spitzer Space Telescope har
upptäckt vad de tror är en planet två tredjedelar så stor som jorden. Som kallas UCF-1,01, På endast 33 ljusår bort,
vilket gör det möjligen det närmaste världen till vårt solsystem som är
mindre än vår hemplanet.
Exoplaneter cirkel stjärnor utanför vår sol. Endast en handfull mindre än jorden har hittats hittills.
Den heta, nya planeten finns i samma system som exoplanet GJ 436B runt den röda dvärgen stjärnan GJ 436. I Spitzer uppgifter märkte astronomerna små dippar i mängden av infrarött ljus strömmar från stjärnan, separat från de dips som orsakas av GJ 436B. En genomgång av Spitzer arkivdata visade dips var periodisk, vilket tyder på en andra planet kan bana runt en stjärna och blockerar en liten del av stjärnans ljus.
Denna teknik, som används förlitar sig på transiterar att detektera exoplaneter. Varaktigheten av en transit och den lilla minskningen av mängden registrerade ljus avslöjar grundläggande egenskaper hos en exoplanet, såsom dess storlek och avstånd från sin stjärna. I UCF-1,01: s fall, skulle dess diameter vara ca 8.400 mil, eller två tredjedelar av jorden. UCF-1,01 skulle kretsa ganska tätt runt GJ 436, ungefär sju gånger avståndet jorden från månen, med dess "år" varaktig bara 1,4 dyngn. Med tanke på detta närhet till sin stjärna, långt närmare än planeten Merkurius är att vår sol skulle exoplaneten yta temperaturen vara nästan 600 grader Celsius.
Om rostade, lilla planeten kandidat någonsin haft en atmosfär, det nästan säkert har avdunstat. UCF-1,01 kan därför likna en kratrar, mest geologiskt död värld men att den extrema värmen som kretsar så nära GJ 436 har smält exoplaneten yta. "Planeten kan ha en yta som täckas av magma", enlit forskaren Harrington.
Förutom UCF-1,01 märkte man tips för tredje planet, dubbade UCF-1,02, kretsar GJ 436. Spitzer har observerat tecken på de två nya planeter flera gånger vardera. Men även de mest känsliga instrument inte mäta exoplanet massor så liten som UCF-1,01 och UCF-1,02, som är kanske bara en tredjedel av massan av jorden. tills planeternas massa bekräftas, så kallar forskarna båda organen exoplanet kandidater till nu.
Av de cirka 1.800 stjärnor som identifierats av NASA som kandidater för att ha planetsystem, bara tre kontrolleras att innehålla sub-Jord-storlek exoplaneter. Av dessa är endast en exoplanet tros vara mindre än Spitzer kandidater med en radie som liknar Mars, eller 57 procent som jorden.
"Jag hoppas framtida observationer kommer att bekräfta dessa spännande resultat som visar Spitzer kanske kan upptäcka exoplaneter så små som Mars", säger Michael Werner, Spitzer projektet forskare vid NASA: s Jet Propulsion Laboratory i Pasadena, Kalifornien "Även efter nästan nio år i utrymme, Spitzer iakttagelser fortsätta att ta oss i nya och viktiga vetenskapliga riktningar. "
Detta inlägg är det mesta hämtat från nasa. hoppas att ni fann det lika intresant som jag.
Thomas Tranåker.
Exoplaneter cirkel stjärnor utanför vår sol. Endast en handfull mindre än jorden har hittats hittills.
Den heta, nya planeten finns i samma system som exoplanet GJ 436B runt den röda dvärgen stjärnan GJ 436. I Spitzer uppgifter märkte astronomerna små dippar i mängden av infrarött ljus strömmar från stjärnan, separat från de dips som orsakas av GJ 436B. En genomgång av Spitzer arkivdata visade dips var periodisk, vilket tyder på en andra planet kan bana runt en stjärna och blockerar en liten del av stjärnans ljus.
Denna teknik, som används förlitar sig på transiterar att detektera exoplaneter. Varaktigheten av en transit och den lilla minskningen av mängden registrerade ljus avslöjar grundläggande egenskaper hos en exoplanet, såsom dess storlek och avstånd från sin stjärna. I UCF-1,01: s fall, skulle dess diameter vara ca 8.400 mil, eller två tredjedelar av jorden. UCF-1,01 skulle kretsa ganska tätt runt GJ 436, ungefär sju gånger avståndet jorden från månen, med dess "år" varaktig bara 1,4 dyngn. Med tanke på detta närhet till sin stjärna, långt närmare än planeten Merkurius är att vår sol skulle exoplaneten yta temperaturen vara nästan 600 grader Celsius.
Om rostade, lilla planeten kandidat någonsin haft en atmosfär, det nästan säkert har avdunstat. UCF-1,01 kan därför likna en kratrar, mest geologiskt död värld men att den extrema värmen som kretsar så nära GJ 436 har smält exoplaneten yta. "Planeten kan ha en yta som täckas av magma", enlit forskaren Harrington.
Förutom UCF-1,01 märkte man tips för tredje planet, dubbade UCF-1,02, kretsar GJ 436. Spitzer har observerat tecken på de två nya planeter flera gånger vardera. Men även de mest känsliga instrument inte mäta exoplanet massor så liten som UCF-1,01 och UCF-1,02, som är kanske bara en tredjedel av massan av jorden. tills planeternas massa bekräftas, så kallar forskarna båda organen exoplanet kandidater till nu.
Av de cirka 1.800 stjärnor som identifierats av NASA som kandidater för att ha planetsystem, bara tre kontrolleras att innehålla sub-Jord-storlek exoplaneter. Av dessa är endast en exoplanet tros vara mindre än Spitzer kandidater med en radie som liknar Mars, eller 57 procent som jorden.
"Jag hoppas framtida observationer kommer att bekräfta dessa spännande resultat som visar Spitzer kanske kan upptäcka exoplaneter så små som Mars", säger Michael Werner, Spitzer projektet forskare vid NASA: s Jet Propulsion Laboratory i Pasadena, Kalifornien "Även efter nästan nio år i utrymme, Spitzer iakttagelser fortsätta att ta oss i nya och viktiga vetenskapliga riktningar. "
Detta inlägg är det mesta hämtat från nasa. hoppas att ni fann det lika intresant som jag.
Thomas Tranåker.
tisdag 17 juli 2012
Planeten Venus, varm pressande kärlek.
Planeten Venus döpt efter kärleksgudinnan. Men om det är sådan kärlek som Planeten Venus serverar får jag tacka för mig. Hög temperatur, frätande atmosfär och otroligt tryck skulle sätta stopp förr all romans. Ingen skulle överleva på Venus yta. Inte för en sekund. Denna tvilling till vår planet ärr inte lik oss på ytan. Likheten är mest på storleken och att vi har atmosfärer. Många kallar den för aftonstjärnan eller morgonstjärnan och den kan synas väldigt bra på morgonen eller kvällen. Nu kommer kalla fakta biten!
aktuella avståndet från jorden 0,4866 AU 4.047 ljus minuter
Genomsnittligt avstånd från jorden 1,14 AU 9,45 ljus minuter
aktuella avståndet från solen 0,7282 AU 6.056 ljus minuter
genomsnittligt avstånd från solen 0.72334858 AU 6.0159067 ljus minuter
största avstånd från omloppsbanan oss 1.0894185 × 10 ^ 8 km 0.7282313 AU
närmaste avstånd från omloppsbanan oss 1.07476 × 10 ^ 8 km 0.7184327 AU
semimajor axel 0.72333199 AU
semiminor axel 0.7233154 AU
excentricitet 0.00677323
Lutningen 3,39471 °
Genomsnittlig anomali 190 ° 1,325 '
omloppstid 224.7008 dagar
skenbar riktning Prograde
momentan heliocentriska hastigheten 34,79 km / s
genomsnittliga heliocentriska hastigheten 35 km / s
magnituden | -4,47 (synlig för blotta ögat i dagsljus)
vinkelhastigheten diametern | 34,299 "
ekvatoriell radie 6051,9 km 0,94885 av Jordens radie
polära radie 6051,8 km 0,94883 Av Jordens polära radie
Volymen 9,29 × 10 ^ 20 m ^ 3 0,9 volymer av jordens
yta 4,602 × 10 ^ 8 km ^ 2 0.9003 ytareor på jorden
massa 4.869 × 10 ^ 24 kg 0,815 Jordens Massa
menar täthet 5,24 g / cm ^ 3 0,95 genomsnittliga Jordens densitet
gravitation 8,87 m / s ^ 2 0,904 g
flykthastighet 10.360 m / s 0,927 Jordens flykt hastighet
omloppstiden 243.01 dagar (siderisk, retrograd)
solar dag 116 dagar 17 h 58 min
ekvatorial hastighet | 1,8111 m / s 0.0038939 Jorden ekvatorn varvtal
rotationsfrekvens | 0.0041151 varv / dag (ekvatorial, retrograd) 0.0041038 vinkelhastigheter av jordens rotation kring sin axel
snedhet 177,36 ° ()
albedo 0,65
Antalet månar 0
kända satelliter (Venus har inga månar)
atmosfäriskt tryck 90 bar (vid ytan)
medeltemperatur 460 ° C (vid ytan)
Venus en mycket tjock atmosfär som inte avslöjar något om dess yta. Ytan är mycket aktiv med vulkaner och troligen massiva bävningar i marken. Det är mycket troligt att hela ytan omarbetas och förnyas med hög regelbundenhet. Så det är ingen ide att köpa kartor innan du åker. På jordens yta har vi ungefär ett tryck på 1bar vilket vi klarar bra men Venus har ett luft tryck på 90bar! det skulle döda oss omedelbart. Och temperaturen är enormt hög för att den täta atmosfären skapar ett mycket effektivt täcke över ytan. Detta mindre välkomnade klimat har förstört alla farkoster som mänskligheten har landat på ytan. Dom har som längst levt någon timme. Så som kärleks gud, bara tuff kärlek. Som rese mål, omöjligt. som vacker himlakropp passar denna planet som mest. Och med ett litet teleskop kan man se att Venus har faser precis som månen.
Tack för i kväll.
Thomas Tranåker.
aktuella avståndet från jorden 0,4866 AU 4.047 ljus minuter
Genomsnittligt avstånd från jorden 1,14 AU 9,45 ljus minuter
aktuella avståndet från solen 0,7282 AU 6.056 ljus minuter
genomsnittligt avstånd från solen 0.72334858 AU 6.0159067 ljus minuter
största avstånd från omloppsbanan oss 1.0894185 × 10 ^ 8 km 0.7282313 AU
närmaste avstånd från omloppsbanan oss 1.07476 × 10 ^ 8 km 0.7184327 AU
semimajor axel 0.72333199 AU
semiminor axel 0.7233154 AU
excentricitet 0.00677323
Lutningen 3,39471 °
Genomsnittlig anomali 190 ° 1,325 '
omloppstid 224.7008 dagar
skenbar riktning Prograde
momentan heliocentriska hastigheten 34,79 km / s
genomsnittliga heliocentriska hastigheten 35 km / s
magnituden | -4,47 (synlig för blotta ögat i dagsljus)
vinkelhastigheten diametern | 34,299 "
ekvatoriell radie 6051,9 km 0,94885 av Jordens radie
polära radie 6051,8 km 0,94883 Av Jordens polära radie
Volymen 9,29 × 10 ^ 20 m ^ 3 0,9 volymer av jordens
yta 4,602 × 10 ^ 8 km ^ 2 0.9003 ytareor på jorden
massa 4.869 × 10 ^ 24 kg 0,815 Jordens Massa
menar täthet 5,24 g / cm ^ 3 0,95 genomsnittliga Jordens densitet
gravitation 8,87 m / s ^ 2 0,904 g
flykthastighet 10.360 m / s 0,927 Jordens flykt hastighet
omloppstiden 243.01 dagar (siderisk, retrograd)
solar dag 116 dagar 17 h 58 min
ekvatorial hastighet | 1,8111 m / s 0.0038939 Jorden ekvatorn varvtal
rotationsfrekvens | 0.0041151 varv / dag (ekvatorial, retrograd) 0.0041038 vinkelhastigheter av jordens rotation kring sin axel
snedhet 177,36 ° ()
albedo 0,65
Antalet månar 0
kända satelliter (Venus har inga månar)
atmosfäriskt tryck 90 bar (vid ytan)
medeltemperatur 460 ° C (vid ytan)
Venus en mycket tjock atmosfär som inte avslöjar något om dess yta. Ytan är mycket aktiv med vulkaner och troligen massiva bävningar i marken. Det är mycket troligt att hela ytan omarbetas och förnyas med hög regelbundenhet. Så det är ingen ide att köpa kartor innan du åker. På jordens yta har vi ungefär ett tryck på 1bar vilket vi klarar bra men Venus har ett luft tryck på 90bar! det skulle döda oss omedelbart. Och temperaturen är enormt hög för att den täta atmosfären skapar ett mycket effektivt täcke över ytan. Detta mindre välkomnade klimat har förstört alla farkoster som mänskligheten har landat på ytan. Dom har som längst levt någon timme. Så som kärleks gud, bara tuff kärlek. Som rese mål, omöjligt. som vacker himlakropp passar denna planet som mest. Och med ett litet teleskop kan man se att Venus har faser precis som månen.
Tack för i kväll.
Thomas Tranåker.
måndag 16 juli 2012
Teleskop: Vad ska man skaffa? Denna eviga fråga.
Nyligen köpte jag ett teleskop. Efter mycket vånda och grubblerier fattade jag ett beslut. Man gör det till slut när möjligheter knackar på dörren. Man måste väga in mycket när det gäller teleskop. Viken budget har man, hur bekväm är du, hur allvarligt är ditt intresse? Ska du fota med det? Ska du använda det till andra observationer? Och vad kan din omgivning tolerera. Om vi börjar från början. Pengar ett nödvändigt ont. Om hu har en begränsad budget som dom flesta har så måste du räkna dina pengar. Dom ska inte bara räcka till den optiska tuben (OTA). Å nej! Du ska ha ett stativ, okular, dagg värmare, förvaring, koppling till dator i vissa fall och om du fortfarande saknar saker att lägga dina slantar på Filter! Låt oss leka med tanken med att man har en 7000:- att spendera. Det räcker inte så långt i denna värd. Men du kan få ett 4 tums teleskop med stativ och data guidning men får bara ett okular. Så då har vi lagt ungefär 5200:- på teleskopet och då har vi just råd att köpa några okular i ett kitt. Sedan var pengarna slut. Men för 7000:- kronor hade du fått ett stort teleskop om du hade köpt ett dobbsonian teleskop men förlorat datastyrningen och inte haft några pengar kvar till okular. Det alltid bättre att köpa så att man kan använda sin utrustning som man vill och kunna se på dom objekt som intresserar en. Att fråga i butiken är aldrig fel. Förutsatt att butiken vet vad dom pratar om. En astronomi klubb är bra att fråga, dom ordar ofta träffar där man kan titta genom teleskopen. Då är det mycket lättare att bestämma sig. Att köpa ett teleskop från en firma som mest säljer radiostyrda bilar eller leksaker är inte rätt väg. Ofta ser man billiga teleskop för under 1000:- som utlovar 425X förstoring. Inte troligt. du kommer inte vara nöjd. För att komma till 425X förstoring med något du kan se med måste du ha teleskop med 203mm öppning för ljuset och ett okular på 6mm och en brännvidd på 2000mm. Sådana teleskop är dyra. Men oftast mycket bra! Inga leksaker. Man måste ha ett bra stativ och bra mark att vara på. Stativ ingår ofta och funkar bra för det mesta. Själv har jag ett alldeles för tungt teleskop utan data styrning men den har track så den följer med stjärnhimmelen. Teleskopets öppning är det som bestämmer hur mycket och vad du kan se. Så om du har ett teleskop på Xtum får du detta.
4 tum får du 210X ljus än med ditt öga.
5 tum får du 329X ljus än med ditt öga.
6 tum får du 474X ljus än med ditt öga.
7 tum får du 645X ljus än med ditt öga.
8 tum får du 842X ljus än med ditt öga.
10tum får du 1317X ljuset än med ditt öga
12tum får du 1896X ljuset än med ditt öga.
16tum får du 3371X ljuset än med ditt öga.
Om du har ett 16tums teleskop hemma så kommer jag gärna och tittar på saker och ting.
Jag använer mitt teleskop mest till att titta på solfläckar för tillfället men får inte så mycket ut av det, men väter på den dagen jag får råd mes ett hydrogen alfa filter. Då kommer många detaljer till liv på solen yta, ett sodium filter skulle inte vara fel det med. Och slutligen ett spektroskop kitt skulle vara en rolig sak.
Jag använder mitt intresse mest till att titta på variabla stjärnor och registrera resultaten på AAVSO.org för att hjälpa forskare med deras arbete. Sedan kan jag varmt rekommendera Cosmoquest.org dom har ett fantastisk forum och man kan hjälpa forskare med månen och leta efter is i solsystemets ytter kanter.
Om ni ska titta på solen med ett teleskop! Se då till att ni vet vad ni gör och har rätt filter! Annars bränner ni era ögon med en gång.
Lite nyheter, 4 st nya planeter har man funnit i dag.
Gliese 3470b 14X Jordens massa och en omlopps tid på 3.34 dagar.
HAT-P-39 b 0,6X Jupiters massa och en omlopps tid på 3,54 dagar.
HAT-P-40 b 0,62X Jupiters massa och en omlopps tid på 4,46 dagar
HAT-P-41 b 1,68X Jupiter massa och en omlopps tid på 2,69 dagar
Detta gör att vi känner till 783st planeter utanför vårt solsystem.
Ha en fantastisk kväll.
Thomas Tranåker.
4 tum får du 210X ljus än med ditt öga.
5 tum får du 329X ljus än med ditt öga.
6 tum får du 474X ljus än med ditt öga.
7 tum får du 645X ljus än med ditt öga.
8 tum får du 842X ljus än med ditt öga.
10tum får du 1317X ljuset än med ditt öga
12tum får du 1896X ljuset än med ditt öga.
16tum får du 3371X ljuset än med ditt öga.
Om du har ett 16tums teleskop hemma så kommer jag gärna och tittar på saker och ting.
Jag använer mitt teleskop mest till att titta på solfläckar för tillfället men får inte så mycket ut av det, men väter på den dagen jag får råd mes ett hydrogen alfa filter. Då kommer många detaljer till liv på solen yta, ett sodium filter skulle inte vara fel det med. Och slutligen ett spektroskop kitt skulle vara en rolig sak.
Jag använder mitt intresse mest till att titta på variabla stjärnor och registrera resultaten på AAVSO.org för att hjälpa forskare med deras arbete. Sedan kan jag varmt rekommendera Cosmoquest.org dom har ett fantastisk forum och man kan hjälpa forskare med månen och leta efter is i solsystemets ytter kanter.
Om ni ska titta på solen med ett teleskop! Se då till att ni vet vad ni gör och har rätt filter! Annars bränner ni era ögon med en gång.
Lite nyheter, 4 st nya planeter har man funnit i dag.
Gliese 3470b 14X Jordens massa och en omlopps tid på 3.34 dagar.
HAT-P-39 b 0,6X Jupiters massa och en omlopps tid på 3,54 dagar.
HAT-P-40 b 0,62X Jupiters massa och en omlopps tid på 4,46 dagar
HAT-P-41 b 1,68X Jupiter massa och en omlopps tid på 2,69 dagar
Detta gör att vi känner till 783st planeter utanför vårt solsystem.
Ha en fantastisk kväll.
Thomas Tranåker.
söndag 15 juli 2012
Merkurius den första stenen från solen.
Nu tänkte jag skriva en liten sak om den första planeten i solsystemet. Den lilla stenen som heter Merkurius som har fått namn efter den grekiska guden med samma namn. Först lite data.
Genomsnittligt avstånd från Jorden
1.04 AU
8.64 ljus minuter
Genomsnittligt avstånd från solen
0.39528297 AU
3.2874682 ljus minuter
Radie vid ekvator
2439.7 km
0.38251 jordens ekvator
Massa 3.3022×10^23 kg
0.05527 Jordens massa
Rotation period 58.6462 dagar
Inga månar.
Genomsnitts densitet 5.43 g/cm^3
0.98 genomsnitts Jordens densitet
Gravitation 3.7 m/s^2
Flykt hastighet 4250 m/s
0.38 Jordens flykt hastighet
Dygns längd 175 dagar 22 h 32 min
Atmosfären
Syre (O) 42%
Natrium (Na) 29%
Väte (H) 22%
Helium (He) 6%
Atmosfär Tryck 1×10^-15 bars (Vid ytan)
Minimum temperatur -183 °C (Vid ytan)
Genomsnits temperatur 179 °C (Vid ytan)
Max temperatur 427 °C (Vid ytan)
Denna lilla planet är en 18 del av jorden och är uppbyggd av tyngre element som järn och silikater. Solsidan är mycket het och skuggan är kall. En oskyddad människa skulle dö genast på ytan. Den mycket tunna atmosfären är mest ämnen frislagna från ytan av solens bestrålning. Vid polerna kan det finnas kratrar med permanent skugga. I denna skugga finns möjligheten att vatten kan samlas, Det finns Väte och syre även i små mängder som kan bilda vatten i kratern. Men detta är för närvarade endast spekulationer. Mariner 10 var den fösta besökaren till Merkurius och tog bilder 1974 och 1975 men kunde inte kartlägga mer än halva ytan. 2008 och 2009 kom MESSENGER och tog bilder och gick i omloppsbana 2011. Detta gav oss nya fantastiska bilder av denna mystiska planet. Det är svårt att placera en satellit runt planeten för att solen har en så stor påverkan i området.
Merkurius liknar månen till utseende och storlek men är mycket mer massiv. Detta beror på dess uppbyggnad med mer tyngre element än månen.
Tack alla läsare. Vi syns nästa gång.
Thomas Tranåker.
Genomsnittligt avstånd från Jorden
1.04 AU
8.64 ljus minuter
Genomsnittligt avstånd från solen
0.39528297 AU
3.2874682 ljus minuter
Radie vid ekvator
2439.7 km
0.38251 jordens ekvator
Massa 3.3022×10^23 kg
0.05527 Jordens massa
Rotation period 58.6462 dagar
Inga månar.
Genomsnitts densitet 5.43 g/cm^3
0.98 genomsnitts Jordens densitet
Gravitation 3.7 m/s^2
Flykt hastighet 4250 m/s
0.38 Jordens flykt hastighet
Dygns längd 175 dagar 22 h 32 min
Atmosfären
Syre (O) 42%
Natrium (Na) 29%
Väte (H) 22%
Helium (He) 6%
Atmosfär Tryck 1×10^-15 bars (Vid ytan)
Minimum temperatur -183 °C (Vid ytan)
Genomsnits temperatur 179 °C (Vid ytan)
Max temperatur 427 °C (Vid ytan)
Denna lilla planet är en 18 del av jorden och är uppbyggd av tyngre element som järn och silikater. Solsidan är mycket het och skuggan är kall. En oskyddad människa skulle dö genast på ytan. Den mycket tunna atmosfären är mest ämnen frislagna från ytan av solens bestrålning. Vid polerna kan det finnas kratrar med permanent skugga. I denna skugga finns möjligheten att vatten kan samlas, Det finns Väte och syre även i små mängder som kan bilda vatten i kratern. Men detta är för närvarade endast spekulationer. Mariner 10 var den fösta besökaren till Merkurius och tog bilder 1974 och 1975 men kunde inte kartlägga mer än halva ytan. 2008 och 2009 kom MESSENGER och tog bilder och gick i omloppsbana 2011. Detta gav oss nya fantastiska bilder av denna mystiska planet. Det är svårt att placera en satellit runt planeten för att solen har en så stor påverkan i området.
Merkurius liknar månen till utseende och storlek men är mycket mer massiv. Detta beror på dess uppbyggnad med mer tyngre element än månen.
Tack alla läsare. Vi syns nästa gång.
Thomas Tranåker.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)