Leta i den här bloggen

söndag 5 augusti 2012

Satelliten Odin

Satelliten Odin 11 år i bana – lika länge som en normal solcykel!

 

Den 20 februari 2001 sändes det svenska Odinsatelliten upp från Svobodny i sydöstra Ryssland. Idag, hela 11 år senare, fungerar både satelliten och de vetenskapliga instrumenten fortfarande oklanderligt.  En av Odins primära uppgifter är att öka förståelsen av atmosfärens kemiska och fysikaliska egenskaper - och i förlängningen hur dessa kopplar till jordens klimat. Tidsspannet 11 år har därför en speciell betydelse, eftersom det nu blir möjligt att göra klimatologiska studier, som sträcker sig över en hel solcykel – i medeltal just 11 år. Eftersom solen är klimatets bakomliggande motor är denna möjlighet till långtidsstudier alldeles speciellt viktig.
Nedanstående figur visar hur solens aktivitet, avspeglad i antalet solfläckar, har varierat sedan Odin sändes upp i början av 2001. Då var aktiviteten i maximum och vi kan som synes vänta oss ett nytt maximum i slutet av 2014, den här gången alltså ett par år senare än ”normalt”. Driften av Odin är redan ekonomiskt säkrad till slutet av 2012, så även denna något längre solcykel kommer under alla omständigheter att bli bra täckt.
Lägg till bildtext


Vanlig vattenånga är ett av de klimatologiskt viktiga ämnena som Odin observerar. För dessa mätningar används en speciellt utformad radiometer, vars känslighet ger Odin den unika möjligheten att observera vattenånga på mycket höga höjder, ända upp till ca 100 km. Figuren nedan visar som exempel hur mängden vattenånga varierat över tropikerna på en höjd av ca 80 km. Om man ”tänker bort” de jämförelsevis stora årsvariationerna så är det tydligt att mängden vattenånga på denna höjd i atmosfären i medeltal ökar när solens aktivitet är låg (i detta fall mellan 2005 och 2010). Genom att sammanställa liknande mätningar av andra viktiga spårämnen, observerade över hela globen och inom ett stort höjdintervall, så kan forskarna förhoppningsvis få ytterligare pusselbitar på plats när det gäller förståelsen av hur atmosfärens beteende reagerar på utifrån kommande störningar, antingen dessa är naturliga eller orsakade av människan. 

Figur: Halten vattenånga uppmätt av Odinpå 80 km höjd över tropikerna ( -10S till +10N)


Det ursprungliga vetenskapliga syftet med Odin var i själva verket dubbelt, förutom studier av jordatmosfären så handlade det om studier av interstellära gasmoln och deras koppling till stjärnbildning. Under 6 år, från uppsändningen i början av 2001 till våren 2007, användes 50% av Odins observationstid för vardera disciplinen. Efter dessa 6 år ansågs projektets astronomisession lyckosamt avslutad och astronomerna kunde helt koncentrera sig på att analysera Odindatan och dessutom använda resultaten för att optimera  observationsprogrammet för den stora ESA-satelliten Herschel, som sändes upp i maj 2009.  Odin gjorde flera astronomiska upptäckter, däribland den första detektionen av interstellärt, molekylärt syre från ett stjärnbildningsområde i riktning mot stjärnbilden Ormbäraren. Syre är ett av de viktiga ämnena i den interstellära kemin och de teoretiska förutsägelserna antydde att det skulle finnas betydande halter av molekylärt syre i de interstellära gasmolnen. Odin visade emellertid att halterna är 100-1000 gånger lägre än förutsagt, en slutsats som helt nyligen bekräftats av Herschel. Någon slutlig och tillfredsställande förklaring på den felaktiga modellförutsägelsen finns dock ännu inte.
Odin är ett samarbetsprojekt mellan Rymdstyrelsen, franska CNES (Centre National d’Études Spatiale), kanadensisk CSA (Canadian Space Agency) och finska Tekes (Finnish Funding Agency for Technology and Innovation).  Dåvarande Rymdbolaget/SSC var på uppdrag av Rymdstyrelsen huvudleverantör av Odinprojketet och svarade för driften av projektet fram till sommaren 2011, då OHB Sweden AB övertog driftsansvaret med SSC och Omnisys Instruments AB som samarbetspartners. Från 1 januari 2007 ingår Odin som ett projekt i ESA:s Earthentprogram och ESA bidrar sedan dess ekonomiskt till att täcka driftskostnaden.

Detta är taget i sin helhet från SNSB.se

-Thomas Tranåker

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar